Marcus Aurelius – Wikipedia Marcus Aurelius Från Wikipedia Hoppa till navigering Hoppa till sök Marcus Aurelius Byst föreställande Marcus Aurelius. Glyptothek i München. Romersk kejsare Regeringstid 7 mars 161 – 17 mars 180 (med Lucius Verus 161-169, med Commodus 177-180) Företrädare Antoninus Pius Efterträdare Commodus Gemål Faustina den yngre Barn Commodus Ätt Nervansk-antoninska dynastin Far Marcus Annius Verus Mor Domitia Lucilla Minor Född 26 april 121 Rom Död 17 mars 180 (58 år) Nära Sirmium Begravd Hadrianus mausoleum i Rom Marcus Aurelius Antoninus, född Marcus Annius Verus, adopterad som Marcus Aelius Aurelius Verus, blev kejsare som Imperator Caesar Marcus Aurelius Antoninus Augustus, född 26 april 121 i Rom, död 17 mars 180 nära Sirmium, var romersk kejsare från den 7 mars 161 till sin död. Han var även känd som stoicistisk tänkare. Han medregerade först med sin adoptivbror[1] Lucius Verus från 161 till 169 och mellan 177 och 180 med sin äldste son Commodus.[2] Han hade åtta söner och sex döttrar. Vid hans död efterträdde Commodus honom som kejsare.[1] Marcus Aurelius ryttarstaty är den enda bevarade antika ryttarstatyn. Detta beror på att man under lång tid trodde att statyn föreställde Konstantin den store, den förste kristne kejsaren. Den stod tidigare på Kapitolieplatsen i Rom, men är numera ersatt med en kopia. Innehåll 1 Vägen till makten 2 Kejsare 2.1 Krig mot parther och germaner 2.2 Upproret i Syrien 2.3 Filosofi och karaktär 3 Svenska översättningar av Ta eis heautón 4 Marcus Aurelius i nutida kultur 4.1 Litteratur 4.2 Filmer 5 Källor 5.1 Noter 5.2 Tryckta källor 6 Se även 7 Externa länkar Vägen till makten[redigera | redigera wikitext] Hans familj kom ursprungligen från Ucubi i närheten av Córdoba i Baetica. Släkten hade blivit rik på olivolja och dessutom politiskt framgångsrik. Både farfadern och morfadern hade varit konsuler och faderns syster gifte sig med Antoninus Pius. När Marcus var tre år gammal dog fadern.[3] Redan som mycket ung väckte han Hadrianus intresse. När han var sex år gammal gjorde Hadrianus honom till riddare. När han var sexton år kastades han in det politiska livets rampljus; han förlovades på Hadrianus initiativ med dottern till Lucius Ceionius Commodus som Hadrianus sedan adopterade. När Lucius Ceionius Commodus sedan dog blev Antoninus Pius den nye efterträdaren och adopterade Commodus båda söner: Marcus och den biologiske son som skulle bli Lucius Verus.[4] Marcus fick tidigt hjälpa Antoninus att styra riket. År 139 fick han titeln Caesar och han blev konsul när han bara var 18 år gammal. Antoninus beslutade sig för att gifta bort sin dotter, Annia Galeria Faustina den yngre, till Marcus och bröt därför Marcus förlovning. Marcus gifte sig med Faustina den yngre 145. Giftermålet kom att resultera i 14 barn.[4] När Antoninus dog rådde det inget tvivel om att han ville se Marcus som ensam kejsare. Marcus Aurelius övertalade dock senaten att ge Lucius kejsartitlarna Caesar och Augustus och lät praetorianerna utropa båda till imperator. Beslutet kan ha motiverats av att Marcus ville ägna sig åt sina filosofiska intressen.[5] Kejsare[redigera | redigera wikitext] Krig mot parther och germaner[redigera | redigera wikitext] Endast fyra av Marcus tjugo år vid makten skulle vara utan krig. Den gamla konflikten kring Armenien blossade åter upp; år 161 invaderade partherna det romerska protektoratet. Det bestämdes att Lucius Verus skulle åka österut för att ta saken i egna händer. År 166 återvände Verus och bröderna hyllades på Verus initiativ tillsammans i Rom.[6] Med sig hem hade soldaterna tagit pesten, vilket ledde till en förödande epidemi 167 och nya utbrott under de kommande tio åren.[6] År 166 började en serie av germanska angrepp över Donau. Kejsarna åkte tillsammans för att försvara riket men när de kom fram till fronten var stridigheterna över. Lucius Verus dog i början av år 169 i Altium i sviterna av slaganfall.[7] Aurelius återvände till Rom för att begrava sin bror men var redan 169 på väg till fronten igen. De följande fem åren ledde han strider mot quader och markomanner. År 170 invaderade dessa folk Norditalien och belägrade Aquileia för att sedan börja drivas tillbaka följande år. Kriget blev utdraget och blodigt och utkämpades ofta i hård terräng. Det var i denna miljö som Aurelius började författa sina Meditationer.[8] Upproret i Syrien[redigera | redigera wikitext] Provinsen Syrien. Våren 175 fick Aurelius besked om att guvernören i Syrien, Gaius Avidius Cassius, ledde ett uppror mot honom. Cassius hade varit till stor nytta under kriget mot Partien och hade därför fått förtroendet att styra i öst medan Aurelius stred mot germanerna. Upproret berodde troligtvis på ett falskt rykte om att kejsaren var död och det verkar inte troligt att Cassius hade för avsikt att inleda ett uppror mot sin kejsare. Men då han redan blivit utropad till kejsare av sina trupper fanns ingen återvändo. Upproret gick till en början bra; han fick snabbt över Aegyptus på sin sida. Men när Aurelius lojala soldater mördade Cassius dog upproret ut.[9] Efter upproret lät Aurelius, för att förhindra nya uppror, tillkännage att hans son Commodus var medregent och skulle ärva riket. Sedan återvände han för att fortsätta kriget mot germanerna. Den 23 december 176 hyllades han som segrare men kriget tog fart igen mot slutet av 178. År 179 var man åter i hårda strider med quaderna.[10] Aurelius hade då varit sjuk länge och drabbats av buksmärtor och andningsproblem, troligen någon sorts cancer. De sista åren gick han på drogen teriak som innehöll bland annat opium. Den 17 mars 180 avled han av sin sjukdom i Sirmium.[10] Enligt en annan uppgift avled han av pesten i Vindobona (dagens Wien).[11] Filosofi och karaktär[redigera | redigera wikitext] Aureus föreställande Marcus Aurelius Marcus Aurelius hade redan i ungdomen tagit intryck av den stoiska filosofin. Som kejsare försökte han efterleva denna skolas ideal, och därmed uppfylla Platons dröm att skapa en föredömlig härskare genom filosofisk utbildning. Han var dock både självkritisk och blygsam i denna fråga.[12] Hans världsbild kan beskrivas som panteistisk, då han uppfattade gudomen som något levande och verkande i allt som sker i världen. Att inse och acceptera denna sanning såg han som människans uppgift och hennes lycka.[13] Denna filosofi finns beskriven i hans självbektraktelser (Τὰ εἰς ἑαυτόν, Ta eis heautón)[13], ett verk på grekiska i tolv delar, där han i form av en inre dialog diskuterar tankar om det egna jaget, andra människor, världen och försynen. Det är delvis på grund av denna skrift som synen på adoptivkejsarnas tid som en guldålder har uppstått.[12] På grund av sin filosofiska inriktning och en respekt för den romerska religionen var han misstänksam mot kristendomen.[13] Det förekom kristendomsförföljelser under hans tid som kejsare, och många kristna avrättades för att ha vägrat visa respekt för den romerska statens gudar.[14] Som regent lär han ha varit plikttrogen, samvetsgrann och välmenande med ett sedligt allvar, även om han inte var förstklassig som befälhavare eller statsman.[12][13] Han räknas som mer kompetent än sin medkejsare Lucius Verus.[14] Svenska översättningar av Ta eis heautón[redigera | redigera wikitext] Den romerske keisarens Marci Aurelii Antonini Betraktelser öfwer sig sielf ... (översättning Christopher Manderström, Stockholm, 1755) Själfbetraktelser (översättning E. Weer (dvs. Ellen Wester), Bonnier, 1911) Självbetraktelser (översättning av Ellen Wester, reviderad av Vera Silverstolpe, Forum, 1967) Självbetraktelser (översättning av Ellen Wester, bearbetad av Daniel Martinez, Sjösala förlag, 2017) Självbetraktelser (översättning av Ellen Wester, kommenterad av Tomas Öberg, Utsigten AB, 2017) Självbetraktelser (översättning och inledning av Mikael Johansson, Bokförlaget Daidalos, 2021) Marcus Aurelius i nutida kultur[redigera | redigera wikitext] Litteratur[redigera | redigera wikitext] Hadrianusminnen av Marguerite Yourcenar Household Gods av Judith Tarr och Harry Turtledove Självbetraktelser. Marcus Aurelius, Forum, 1967. ISBN 91-37-05842-8. Självbetraktelser. Marcus Aurelius, e-bok, Utsigten, 2017. ISBN 978-91-639-4806-0. Filmer[redigera | redigera wikitext] Romarrikets fall Gladiator Roman Empire (TV-serie) Källor[redigera | redigera wikitext] Noter[redigera | redigera wikitext] ^ [a b] Scarre 1995, s. 112 ^ ”Commodus”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/commodus. Läst 21 maj 2020.  ^ Scarre 1995, s. 113–114 ^ [a b] Scarre 1995, s. 114 ^ Scarre 1995, s. 114–115 ^ [a b] Scarre 1995, s. 115–116 ^ Scarre 1995, s. 116 ^ Scarre 1995, s. 116–117 ^ Scarre 1995, s. 117–118 ^ [a b] Scarre 1995, s. 118 ^ Linders 2003, s. 180 ^ [a b c] ”Marcus Aurelius”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marcus-aurelius. Läst 21 maj 2020.  ^ [a b c d] ”Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik”. runeberg.org. 1912. sid. 881-882. http://runeberg.org/nfbq/0469.html. Läst 21 maj 2020.  ^ [a b] Henrikson, Alf (1978). Alla Tider  Tryckta källor[redigera | redigera wikitext] Hornblower, Simon and Spawforth, Antony, red (1996) (på engelska). The Oxford Classical Dictionary (3. ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 219–221. ISBN 0-19-866172-X  Linders, Tullia (2003). Vem är vem i antikens Grekland och i romarriket: människor och gudar under tusen år fram till Kristi födelse. Stockholm: Prisma. sid. 178–181. ISBN 91-518-4254-8  Scarre, Christopher (1995) (på engelska). Chronicle of the Roman Emperors: the Reign-by-Reign Record of the Rulers of Imperial Rome. London: Thames & Hudson. ISBN 0500050775  Se även[redigera | redigera wikitext] 7447 Marcusaurelius Externa länkar[redigera | redigera wikitext] Wikimedia Commons har media som rör Marcus Aurelius.Bilder & media Marcus Aurelius (121-180) hos Litteraturbanken Företrädare: Antoninus Pius Romersk kejsare 161–180 med Lucius Verus 161–169 och Commodus 177–192 Efterträdare: Commodus v • r Romerska kejsare Principatet 27 f.Kr.–235 e.Kr. Augustus · Tiberius · Caligula · Claudius · Nero · Galba · Otho · Vitellius · Vespasianus · Titus · Domitianus · Nerva · Trajanus · Hadrianus · Antoninus Pius · Marcus Aurelius med Lucius Verus · Commodus · Pertinax · Didius Julianus · Septimius Severus · Caracalla · Geta · Macrinus med Diadumenianus · Heliogabalus · Alexander Severus Krisperioden 235–284 Maximinus Thrax · Gordianus I och Gordianus II · Pupienus och Balbinus · Gordianus III · Filip Araben · Decius med Herennius Etruscus · Hostilianus · Trebonianus Gallus med Volusianus · Aemilianus · Valerianus · Gallienus · Claudius II Gothicus · Quintillus · Aurelianus · Tacitus · Florianus · Probus · Carus · Carinus · Numerianus Dominatet 284–395 Diocletianus · Maximianus · Constantius I Chlorus · Galerius · Severus II · Maxentius · Maximinus Daia · Licinius med Valerius Valens och Martinianus · Konstantin I · Konstantin II · Constans I · Constantius II · Julianus · Jovianus · Valentinianus I · Valens · Gratianus · Valentinianus II · Theodosius I Västromerska riket 395–480 Honorius · Constantius III · Joannes · Valentinianus III · Petronius Maximus · Avitus · Majorianus · Libius Severus · Anthemius · Olybrius · Glycerius · Julius Nepos · Romulus Augustulus Östrom/ Bysantinska riket 395–1204 Arcadius · Theodosius II · Marcianus · Leo I · Leo II · Zeno · Basiliscus · Anastasios I · Justinus I · Justinianus I · Justinus II · Tiberios II · Maurikios · Fokas · Herakleios · Konstantin III · Heraklonas · Konstans II · Konstantin IV · Justinianus II · Leontios · Tiberios III · Filippikos · Anastasios II · Theodosius III · Leo III · Konstantin V · Artabasdos · Leo IV · Konstantin VI · Irene · Nikeforos I · Staurakios · Mikael I Rangabe · Leo V · Mikael II · Theofilos · Mikael III · Basileios I · Leo VI · Alexander · Konstantin VII · Romanos I Lekapenos · Romanos II · Nikeforos II Fokas · Johannes I Tzimiskes · Basileios II · Konstantin VIII · Zoë Porphyrogenita · Romanos III Argyros · Mikael IV · Mikael V · Konstantin IX Monomachos · Theodora Porphyrogenita · Mikael VI · Isak I Komnenos · Konstantin X · Mikael VII Ducas · Romanos IV Diogenes · Nikeforos III · Alexios I Komnenos · Johannes II Komnenos · Manuel I Komnenos · Alexios II Komnenos · Andronikos I Komnenos · Isaac II Angelos · Alexios III Angelos · Alexios IV Angelos · Nikolaos Kanabos · Alexios V Dukas Kejsardömet Nicaea 1204–1261 Konstantin Laskaris · Theodor I Lascaris · Johannes III Ducas Vatatzes · Theodor II Lascaris · Johannes IV Lascaris Östrom/ Bysantinska riket 1261–1453 Mikael VIII Palaiologos · Andronikos II Palaiologos · Mikael IX Palaiologos · Andronikos III Palaiologos · Johannes V Palaiologos · Johannes VI Kantakouzenos · Mattias Kantakouzenos · Andronikos IV Palaiologos · Johannes VII Palaiologos · Andronikos V Palaiologos · Manuel II Palaiologos · Johannes VIII Palaiologos · Konstantin XI Palaiologos Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 102895066 • LCCN: n80051702 • ISNI: 0000 0001 1031 946X • GND: 118577468 • LIBRIS: zw9cdphh3v38g0d • SUDOC: 027008614 • BNF: cb11914476c (data) • BIBSYS: 90564087 • ULAN: 500115701 • NLA: 35966523 • NDL: 00431918 • NKC: jn19981001808 • BNE: XX932158 • CiNii: DA00596148 • CANTIC: a10491697 Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Marcus_Aurelius&oldid=49105094" Kategorier: Födda 121 Avlidna 180 Marcus Aurelius Romerska filosofer Stoiker Män Personer inom Romerska riket under 100-talet Romerska kejsare Gravsatta i Hadrianus mausoleum Personer från Rom Dolda kategorier: Litteraturbanken Artiklar med successionsbox som bör uppdateras Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI Wikipediaartiklar med identifierare från GND Wikipediaartiklar med identifierare från LIBRIS Wikipediaartiklar med identifierare från BNF Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS Wikipediaartiklar med identifierare från ULAN Wikipediaartiklar med identifierare från NLA Wikipediaartiklar med identifierare från BNE Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC Navigeringsmeny Personliga verktyg Inte inloggad Diskussion Bidrag Skapa konto Logga in Namnrymder Artikel Diskussion Varianter Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik Mer Sök Navigering Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp På andra projekt Commons Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt Språk Afrikaans Ænglisc العربية Aragonés Asturianu Azərbaycanca تۆرکجه Bân-lâm-gú Беларуская Bikol Central Български བོད་ཡིག Bosanski Brezhoneg Català Čeština Cymraeg Dansk Deutsch Eesti Ελληνικά English Español Esperanto Estremeñu Euskara فارسی Føroyskt Français Frysk Gaeilge Gàidhlig Galego 客家語/Hak-kâ-ngî 한국어 Հայերեն हिन्दी Hrvatski Ido Bahasa Indonesia Interlingua Íslenska Italiano עברית ქართული Қазақша Kiswahili Kongo Latina Latviešu Lietuvių Lingua Franca Nova Magyar Македонски Malagasy मराठी مصرى Bahasa Melayu Монгол မြန်မာဘာသာ Nederlands 日本語 Napulitano Norsk bokmål Norsk nynorsk Occitan Oʻzbekcha/ўзбекча پنجابی Piemontèis Polski Português Română Русский Scots Shqip Sicilianu Simple English Slovenčina Slovenščina Српски / srpski Srpskohrvatski / српскохрватски Suomi Tagalog தமிழ் ไทย Тоҷикӣ Türkçe Українська Tiếng Việt 文言 Winaray 吴语 Yorùbá 粵語 Zazaki 中文 Redigera länkar Sidan redigerades senast den 10 april 2021 kl. 12.00. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicy Om Wikipedia Förbehåll Mobil vy Utvecklare Statistik Information om kakor