F 606 .M6178 Copy 1 — fllSSl.l- I MINNESOTA, I -^4^'- t -Vs UTGTFVET PA STATSSTYRELSEXS FORAXSTAI.TAXDK. ;|\ AI'I'AIJKNS THYf'KKKI. ; INN EH ALL. o MINNESOTA 1881, i^'oretal 3 GEOGRAFiSK BESKRIFNING 4 Lkire och j^ta — Shttlaiift och skog— Skogsgransen — Form och iit- slrickniiig- Vatten, Tillgiing och ecer skap— Jordmon — Klimat och Teinperatur— Arstidernas langd 4—10 LANDETS UTVEC;KLING 10 Historisk skiss. ■-Folkmangd--Uess fodelseorfer-- Innevanarne i hvarje county 10 —IS' KOMMERSIELLA REP^URSER 15 ISegelbiira vatten--Yltre ]ernvag8kGmmunikationer--Hufvudvag for TiaGsithandela--Jernvagar inom staten 15 —17 MANUFAKTUR-FoimlNER 17 VaUei)kiaft--M jolqvarnar och mjol—Travaru-manufakturer, jern ocii andra metaller; Malm och grufarb&te— Krukraakeri och te- gelbriik--Kalk, sand och skifEer— StenV)rott o. s. v.— sockerbruk '1 klningar och Boktryckerier; andra manufaktorier 19 —25 JORDBRUK 25. Hvete, afkastning och heskall"enhet--Ma]s--Hafre--Korn och rag Bohvete--Potaiis--Rofvnr och Palsieinackor-- Pumpor och ''lSquaslios"-Sockerror--Tobak-Lin > ch hi\mpa--Trad.aardssk6t- sel--Frukter och bar— rimmerodling--Kreatursafvel— Hastar och mulasnor--Notkieatur, kott--Mejeri, smor och ost-Far, uU och farkolt--Sv:n, llask--Gardesg§idar--Bi och honung--Fisk- odliug--Ij6nnsocker och sirup 25 -40- HVARJEHAND A 40 tSociala lifvuL--Bildning- -Andra instilutioner--Undantagslagar-- Klimatcts sundhct -Hviika soni b. ra utvaudra--Hvilka behof- vas--Hvad ett hem kostar--Landthus, kostnad— Huru man kom- mer hit--Hvad man bur medtora--Prislista--Undeiratielser ibr f!,iiig;aaler 40 -54 OUPPTAGNA LAND 54 Fovenade Stateriias land -Hutu man erhallerdessa— IStatens hind-- Olika jernvagsland med betalningsvilkor--Aunat vildt land. . .5 t —64 KOPINGEN ALEXANDRIA, hvilken delvis at'bildag pa sidan 2 iir sale for countystyrelsen for Douglas CO. Kopingen bar ett vackert lage, med utsigt at tvenne sjoar den har MnoO inr.evanare, 5 kyrkor, 2 skolhus;, 1 mjolqvarn, 1 sagverk, och tlere butikt-r och faktorier. Uen ar omgifveu af ett rikt, fruktbait land och kar gauska mycket skog i sin narhet. UPPODLAD JORD. Det hinder ofta, isynnerhet i Debygd:i counties, att goda, uppodlade farmar kunna kopas till sk iligt pris ulai personer, som ttytta sina affirer el- ler salja ut i afsigt att k-pa stoire, ouppodlade strackoi. De som onska sig hem, redan fardiga, hafva stundoni til!f die att gora sa genom att goi-a sin Sstundan kunnig i county-tinniugarne eller geaom alt gora efterfra^ningar pS detta kontor. A MINNESOTAS LANDTBRUK, MANUFAKTUR, HANDELSTILLGANGAR OCH OFRIGA RESURSER. EN KORT BESKRTFNTNCt AF ST A TEN, DESS IH- STOKIA, FKAMATSKRTDANDE OCH NAR- VARANDE UTVECKLING, SAMT DE FORDELAR, DEN ERBJUDER EMIGRANTEN. PURLICERAD FOR FRI UTDELNING AF STATENS EMIGRATIONSBYRA, GuvKRi-.R JOHN S. PILLSBURY, President, St. Paul. Statsskkuktkrark FREDRIK yon BAUMBA(^H, St. Paul. Statskassur OHAIJLES KITTELSON. St. Paul. TTr.GSTA DoMSTOLENs Sekr. SAMUEL II. NICHOLS, St. I'aul. DILLON OBRIEN, Esq., St. Paid. A'hrs.^rra: H. II. YOUNG, Secyetcrarii c/'tlic Board of TmmUjration, ST. PAUL, MINN. fG^^ MINNESOTA AR 1881. FORETAL. For personer, som iimiia emigrera, ;ir det af den storsta bety- delse att blifva iinderrSttade om hvad det land iir eller kan blifva i den niirmaste framtiden, till hvilket de rigta sina steg. I den man, som en begrSnsad bekantskap med dess historia, bidrager till bildandet af vigtiga begrepp roraude dess fraratida m(')jlighe- ter, bar det betraktats nodigt att innesluta i foljande blad en kort historik Ofver Minnesota tillsamman med beskrifningen Of- ver staten sadan den nu iir. Sa ocksa, under det jordbriik iir den sysselsJittning, hvarupp.^ alia samlijillens valstand bero i forsta rummet, sfi tir det dock langt ifran den enda nudviindiga sysselsiittningen; och den upp- lyste landsOkaren begriinsar icke sina fragor till detta enda iimne, livilka st5rre eller mindre fcirdelar, som erbjudas jordbrukaren inom de olika land, som taga bans uppmarksamliet i ansprak, utan ban tager ocksa i betraktande livilka medel fOrefinnas f5r manufaktur-verksamhet, fabrikation och liandel. DerfOre Sr ocksa tillbOrligt utrymme egnadt at statens resurser fOr bandel och manuf'aktorier och onskas att liisaren ville tilhlta dessa ut- of'va sitt inflytande, da ban drager sina slutsatser rorande de fOr- delar, son Minnesota kan erbjuda i forhallande till andra trakter, hvilka nu suka locka emigrationen till sig. Historien visar, att statens tillvJixt hittills icke varit forcerad, utan uppnatts pa grund af dess naturliga formaner, fruktbarhet, \iige. och tillfiillen, som gifvits for ett lyckligt utforande af alia slag af mensklig industri, samt dess utmSrkt helsosamma och uppfriskande klimat. Dessa iiro de orsaker, som Jinnu fortfara och alltid maste fortfara att verka f5r erhallandet ocli bibehal- landet af statens framtida storhet. Lat OSS ock kalla uppmarksaniheten till det fOrhallandet att denna pamflett ej utgifves af nagon enskild person eller na-got kompani, som bar intresse i att siilja land, utan utgifves af staten genom dess hogste embetsmiin; och under det Sudamfvlet iir att inbjuda emigranter, har dock var striifvan varit att undvika Of- verdrifter, sa att man kan fullkomligt lita pa de uppgifter, som i denna bok lemnas. Geografisk beskrifning. LAGE OCH YTA. Staten Minnesota ligger omellan fyratiotre och en half ooli f'y- ratiosju graders nordlig- latitud, samt strh'cker sig niistan f'ran den 90:de till den 9T:de meridianen vester om Greenwich. Dess IJingd i norr och sttder iir omkring 375 miles och dess medelbredd 250 miles. Elinru staten iir belSgen i h'6g nordlig latitud och ligger fr.^n ett tusen till ett tnsen atta hundra fot c)fver oceanen, sa Kr dock dess klimat sJirdeles behagligt och helsosamt. Den Sr for Ifmgt afl.'igset fnln de stora oceanerna fur att mJirkbart r5na dess inflytande, och kan nied rUtta pj^sta sig ega flere ftU-delar, som andra land kunna berumma sig af, utan att i samnia grad vara utsatt for dessa landers obehagligheter, om nS,gon af dem. Oaktadt staten har ni:\nga af egejiheterna fc^r ett bergland, Sr der dock ingenting af detta i beskrifningen pil dess yta och icke hel- ler nSgon sttirre terrSng, som ens kan kallas backig. De niest ojemna trakterna Jiro omkring Lake Superior, utmed Mississip- pifloden och den landstrUcka, som delar loppen af de olika flodsj-- stemerna. Aterstoden Jir vanligtAas vagformigt och mycket litet af hela ytan iir fur backigt fur liitt odling. SLATTLAND OCH SKOGAR. Ehuru det i allmSnhet Sr sA, klassiliceradt, iir det dock lika mycket ett misstag att tala om Minnesota s^som ett slattland, som det vore att ritkna det till de skogiga staterna. Det iir i verkligheten hvarken det ena eller det andra, utan kan snart sagdt kallas, den gyldene medelpunkten emellan bAda. Vanligt- vis Hr dess yta representerad.sasom ett tredjedel skogland och tv:i tredjedelar sliittland (priiirie). Kanske en stOrre del sin nilgon af dessa t\k, verkligt skogland och verkligt sliittland, torde utgch'as af smilrre lundar, busksnar, Oppningar och andra trakter afblan- dad natur. Det iir knappast mujligt att draga en grJinslinie emellan de skogiga trakterna och sluttlandet, emedan en sadan griins iir in- genstiides regulltr eller ens tydligt miirkl)ar. Till exempel, ut- spr3,ng af slitttlandet fmnos ofta skjutande langt in uti skogstrak- terna, och det hiinder ofta att dessa hafva belt och ballet skilts 6 i'rhn hutVudslatfceii utatifih-, .sa att det iir svavt att tro att dessa naj^onsin utgjort samnia sliitt. Atorigeu liaiider det, att p^ sliitt- landet firo remsor af skop: laiigs de storre flodenia, ocli lundar, omkriiif; iiiistan alia sjc3ariia, och der hvarest dessas antal ilr iia- got stcirre, hiiiidcr ofta, att dessa luiidar lilifva fiirenade och sa- luiida bilda en saiuiuanhangaude stviicka af skog af olika bredd. SKOGSGKANSEN. Hafvaiide i mlmie, hv.id som just sagts och f()r r)frigt tillatan- de flere afvikelser, kaii man antaga foljande for att utgora griin- sen cmellan skogs- och sliittlandct, nenil. : Leninande statens griinslinic i norra delen af Kittson county, der denna skares af Heed Grass Ho(hMi, drag en liiiie m 1(H\ 65 Csirlton 1,230 I'ine 1,365 Washington.. 19,562 Kanabec 505 Chisago 7,982 TIONDE DIVISIONEN — 72,478. Aitkin 366 | Mille Lacs.. . . 1,501 | Sbcrbunie.. . . 3,855 Crow Wing.. 2.318 | i^cuton ;J,012 | Auoka 7,108 Morrisun(e.h.) 3,340 | Isanti 5,063 | Ramsey 45,915 14 Om tillvaxten fraii 1880 till 1890 skall fortfara i samma fOrhal- lande som fran 1870 till 1880 kommer staten da att ega ett inne- - aj — • 1 .« £ o n: 'o „, O -"J C cS !« Q% — :o a J IM '- O 1 § i -^ .2 -^ 1 CO <_< ^ H O 3 -^ ■ ' QJ s a J s ^ a -3 to ^ ^1 £ fl-S 00 n I* ' _ o^' cS "S '^ ^ rH "£ bO -^ 1— 1 .£? > •'^ s ;; ^ - ^ C CO u 't-i i > M OJ 0. 03 tj) C^ ~ ^ = 1 £ J -3 3 *^ _^ <» a d <^' ^ "S CD rj --: 5 be 5 "^ 3 C -^ n-i p '1 £^ f^ "^ -o s ^ 1 - i2 CO (J2 as 3 !M «© P. vauareantal af 1,400,000. Men der ar god orsak att antaga, att lb tillvaxten skall bllfva tnj'cket storre ocli att tio ar hJirefter folk- mJiiigden blir iiiira tva niillioner. Kommcrsiella resurser SEGELBARA VATTEN. Te tidigusto civiliserade resande, soni uttryckt sina tankar, fjista stor betyde'se vid landets naturliga handelsresurser. Oaktadt den :ir belagen i sjelfva wiidten af kontinenten, funno de den fOrsedd nied tva segelbara vattendrag, som forenade den med atlantiska kusten vid pimkter vidt skiljda fran hvarandra. I det tidskifte, soni furegick infurandet af jernviigar, voro kanaler lor segelfart niistan oumbSrliga for handeln, och de Sro iinnu af storsta betydelse ty ett land, som eger dem, fOrmar ge- noin det tillfalle de gifva for tiiflan i fortskaflPningsmedel, att und- vilia den fortryekande magt som jernvagskompanier begagua, mot komiuuner belt ocb ballet beroende af dem fOr sin handel. Minnesotas naturliga fOrdelar aro dock ej begransade till rvh- gor.df-ra af dessa bada stora utlopp for bringandet af dess produk- ter till verldsmarknaden, utan Red River med dess farbara till- floden gifva statc-n kommunikation med de stora, fruktbara trak- tenui iinnu liingre i nordvest, och bvilka nu befolkas med hast. I en icke langt aflagsen fraratid skulle dessa utan tvifvel begag- nas som liufvudvagar for handeln och i betydlig m^"n bidraga till stiteiis framgang. Dessutoni hafva vi St. Croix och Minnesota samt IMissippi ofvan St Anthony fallen, hvilka aro segelbara fOr niindre angbatar och kunde med ringa fOrbattring gifva fyra hundra mil af okad vattenled for samfardsel och handel i statens inre. Dessa floder liro ocksa forenade med segelbara sjtJar, som litt knnna liiggas till detta sj'stem af inre kommunikation och utstriicka det annu liingre. YTTRE JERNVAGSKOMMUNIKATIONER. Utom sina naturliga farleder ar Minnesota rikligen fOrsedd med jernvagar. Fyra stora hufvudlinier fiirena staten med Mil- waukee, Chicago, St. Louis, New Orleans och alia de stora jern- vagsnJiten af FOrenta Staterua och Canada. Den har nu direkt kommunilvation med Stilla hafvet vid San Francisco, och fdr suart en ny utviig vid Puget's Sound, genom den stora Northern 16 Pacific, som liv fiirdig till Montana ocli s'nart blir fullbordad. I en nagot nier aflagsen framtid skall [^Manitoba och Canada Paci- fic-banorna f5rena staten med de oiindliga, fruktbara trakter, som dessa genomskara ocli Oppna annu en ny failed till vestra oceaneii. Ytterligare aro tva andra stora jernvagskonipanier lag- gande sina banor (jfver Dakota till Black Hills ocli skola bafva dem fiirdiga i ar. Dessa, tillika med andra fOreslagna linier stiilla det utom all fniga, att Minnesota erbjuderde basta, billigaste och mest naturliga resurser lor att icke allenast fOrse cisterns mark- nad med sina jordbruks- och industri-alster, ntan afven narmaste och mest direkta kommunikationen mellan Europas och Asiens rnarknader. HUFVUDVAG FOR TRANSITOHANDELN. Men de nuvarande och foreslagna transportmedlen g5ra mer fin blott uppna ntviio fOr Minnesotas produkter. Genom dessa medel maste det blifva en hufvudvfig for handel och resande. All transport, som gar Osterut om viutern fran centern af Brittiska Amerika, eller fran norra Stillahafsbanan, tillsamman med all genomgaende frakt och trafik fran China och Japan, konimer att afledas fran dess direkta knrs, pii grund af sjofarteus stannande, och Hlbka sin rcsas fortsattning pa jernvagar, som ga osterut fran St. Panl. Under sommaren komma manga af Union Pacific-banans och dess bibanors trafikanter att g5ra en^sviing norrut genom Minnesota f5r att atujnta behaget af en sjOresa fran Duluth. All denna genomgaende frakt- och persontrafik maste Oka statens kommer.siella betydelse, och manga tnsende turister, lockado af det behagiiga klimatet, de vackra scenerierna och de utmiirkta tillf.'illena till JHgt och fiske, skola stanna liar f5r vederqvickelse. Salnnda'maste Minnesotas egendomligt for- delaktiga Lige ej allenast bidraga att oka dess handel ntan iifven pa ett indirekt sStt gora dess prodnkter mera viirdefulla i henior- ten och hoja vlirdet af fast egendom i staten. JERNVAGAR INOM STATEN. Minnesotas inre jernviigss3'stem ar redan vidstrJickt och utvid- o-as standigt. Likval ar det uastaii belt och ballet en frukt af ]4 ars arbete; den forsta jernvSgen i staten byggdes for ej liingre se- dan iin 1862. Detta var dock blott och bart ett beffynnelsesteg, eniedan den endast hade en liingd af 10 mil, och under aren 1862 —1876 byggdes endast 87 mil. Haraf framgar att 3.002il mil byggdes pii fjorton ar, eller i medeUal 214^ mil om aret. Staten 1'7 genomskares nu fr&n oster till vester afsju linier, hvilkas ft')r- ISngningar strackasig in i Dakota; fern linier genoniskJira den del, som ligger sodcr om Minnesotafloden, fran norr till h'6- der och striicka sig in i loAva, och tva (St. Paul & Duluth och St. Vincent Extension) gl delvis igenom norra halften af staten i en nordlig och sydlig riktning. Atskilliga af hufvudlinierna hafva sidogrcnar, som ombescirja trafiken fnin de olika settlementen och hvilka till storre delen iiro afsedda att furliingas, da landets utveckling sa fordrar. Ingen plats finnes i staten sOder om Norra Pncific-jernvUgen och vester om Mississippifloden, som ar 25 mil afliigsen fran jemv.'ig och blott fa st.'illen af begransad ut- strackning, som ej Jigger pa kortare afstand fran nagon jernvSgs- station. Den mellan Mississippi och St. Croix-floderna belagua delen af staten har Snnn endast tva jernvUgslinier, och de^sa Sro pa en plats onikring 60 mil ifran hvarandra; ofvanfor norra Pa- cific-banan finnes afven en betydlig del af staten, som ej har na- gra jernvagskommunikationer och som Sr nSstau halt och hailet obebodd. Manufaktiirformaner. VATTENKRAFT. Fa aro de lander eniot hvilka naturen varit mera frikostigifra- ga om vattenkraft lin Minnesota och i knappast nagot annat land, af samma storlek, finnas dessa forenade med liknande fttr- maner for allmanna nianufakturer, jordbruks- och handelsuarin- gar. Hiir Jiro friiktbara fait och vidstrHckta skogar och minor, och den niekaniska kraften i rikligt m:itt for ait bringa deras af- kastning till en sadan form, som Jir passaude for civiliserade mennifikors bruk. Des«a produkter behofva ej traflsporferas till afiagsna qvarnar och faktorier, utan kunna forvaiullas till mjol, virke och metaller i samma trakter der de produceras, genom de krafter naturen frambragt liksom for detta andainal. Minnesota ar salund&, istandsatt att siinda sina produkter till verldsniarkna- den i deras beredda form, salunda undvikande expeMsen af frakt for de odugliga delarne, sparande fOr eget brnk. hvad som ej med fortjenst kan siiljas, och gifvande sysselsattning f'()r tu-ental af sina medborgare i de mekaniska afdelningarne af sin industri. Detta forsakrar staden onrstOrsta mOjliga delen af den rikedom den producerar, och tjenar att hastigt befordra dess utveck- ling och materiella valgang. - « 5 'S i, ^ > *^ wi s ^''? (!) CO 5*H > - > ^ o n C T3 es "5 13 ^ _Qn o c t. ^ « t+H ^ ai C ,J > CJ -3 OJ 5 C, "iZ Q. 03 > O s tn o 'C •e O O o ►— H cS i-a o csn « C/3 3 O 03 ni :0 ^-4 to .3 tTj CO o" 1— I 'T" -H ^ O 3 o CO 3 o (CT C3 iM ^ tfj Qi •*> c: "3 •a ■ct li c3 a 5H -« :0 a lU a> t«-l o 13 73 J a en .7, ° a tJ c3 ^ 3 b S rt > o t;^ r;^ i: -= M 2 o a ;3 :=: -f > o <1 05 kH :ei! 4J Ol 5 ^ as «. ;-< f; ^ C8 a* '^ _S Q a > CD cr 0, -a ti. occ ^ c CO KC CO en fan cc n T5 0- CO '5 -0 a S5 '."3 .11 i) _, TJ a J • f— 4 19 Ingen beriikning liar nagonsin blifvit gjord af "average force" af statoiis vattoiifall och forsar, och eii sa.dan berakiiing «kulle . mahiinda lata otrolig eftersom St. Antheny fallen ensaninia ga upp till 125,000 hiistkrafter, vid vaiiligt vatteiistand; och ofvau- fCr deiina plats i saniina flod utiii.'irkta krafter vid Little Falls, Pokeguma och Sank Rapids, hvardera niftktigt att drifva en otant- lig nijingd niaskineri. Forsarne i St Croix lemna ofver hufvud- taget fran 85,000 till 100,000 hastkrafter, och detsom finnes i St. Louisfloden ar blott fOga imderliigset. Om iutet af dessa existe- rade, skiille der dock vara tillrJieklig vattenkraft att drifva allt det niaskineri, som fordras f6r beiedandet af hen es egnaproduk- ter, ty der finnes betydlig kraft vid Minnesota och Granite Falls, i bfre Minnesota-floden; vid Fergus Falls i Red River; i Red Lake-floden i Polk County; Root-flcden i Houston och Fillmore counties; Zumbro-floden i Wabasha, Goodhue och Olmsted coun- ties; Canuon-floden i Goodhue, Dakota och Rice counties; Ver- raillion-floden i Dakota county; Blue Earth-floden i Blue Earth county; Cottonwood i Brown county; Lac qui Parle i Lac qui Parle county; Rum-floden i Anoka och Isanti counties; Crow-flo- den i Wright och Hennepin counties; Sauk-floden i Stearns coun- ty; Crow Wing-floden i Wadena och Morrison counties, och i Chippewa-floden i Pope, Swift och Chippewa counties. Fall af mindre styrka, men kraftiga nog tf.r flere qvarnar och faktorier finnas ocksa i Whitewater-backen i Viuona county; i Hay och Belle-aarne i Goodhue; Des Moines-floden i Cottonwood och Jackson; Rock-floden i Rock; Yellow Medicine i Yellow Medi- cine county; Pomme do Terre-floden i Grant, Stevens och Swift; Redwood i Redwood county, Watonwan-an i Watonwan; Le Sueur i Blue Earth; Jordan i Scott county; Elk i Sherburn; Snake i Kanabec och Pine; och Kettle-floden i Pine county. I sjelfva verket lemna alia statens flodei- uiereller mindre tillgang- lig vattenkraft och nastan hvarje county liar tillriickligt fOr eget bruk. I bifloderna till Rainy Lake-floden och destromniar, s(nn flyta in i Superior-sjon fran norr, finnas vatrejifall af betydlig kraft. Med den mUngd af vidtspridd och Litt tillgiiuglig meka- nisk kraft, som staten eger, oclii besittning af alia ra-materialier for manufaktorier, synes det otnojligt aniiat an att Minnesota i den narmaste framtiden maste blifva ryktbar fOr sina mekaniska industrier. For att gifva llisaren en ide om dessa industriers ut- vei'kling inom staten, meddelas foljande ujipgift om statens olika slag af manufaktur-etablisementer. Manga af dem aro stora 20 och syFselsatta flera hundra arbetare. Ofver hufviid iaget iiro deras krafter jemnlika ined faktorier af samma slag i andra land, med uiidantag af mjol- och sag qvarnar, hvilka betydligt 5fver- stiga niedelkraften af nastan alia aiidra land. MJOLQVARNAR OCH MJOL. Inom staten aro nu 476 nijslqvarnar 1 verksamliet, af livilka manga dock Sro mindre, men ett stort antal Btorreocli flera niyc- ketstora. Tva fOrma mala omkr. 4,000 tnnnor mjol hvardera dagHgen eller i niedeltal 8,500, ocli dtssa Sro ansedda nU. vara de storsta i verlden! Dessa aro 'TillsLury A.'" och /Washburn A'' ALBEET LEA, FKEEBGEN" COUNTY. i Minneapolis. Utom dessa finnas i samma stad tjugosex andra qvarnar, af hvilla "Crown Roller" i medeltal inkier 3,000 tnnnor om dagen och fyra andra knnna fabricera (3fver 1,000 tnnnor om dagen. Alia tjuauatta qvtirnarnas medelkraft Sr 25,625 tunucr om dagen ! Dessutom finnas stora qvarnar i andra deb r af sta- ten t. ex. i och nara St. Paul, Stillwater, Faribault, Northfield, Red Wing, Cannon Falls, vid Zumbro, Root och Cottonwood- flodeina, vid Fergus Falls, Granite Falls cch i flere andra tr^k- ter. Fullt ett hundra och femtio af dessa aro stora och dyrb^ra etablissementer utrustade med det mest modern a och tjenliga maskineri, och producerande basta slags mj5l. Ett ofantligt I 21 storfc kapital ar allaredan ialagdt i deaaa industrigren, men icke desto niindre f(5r(')kas det stindigt; f(5r hvarje ar forSkas de nlir- varaiide qvaraarnes produktionskraft, och nya qvarnar byggas, sa att till och med folket i denna hveteproducerande trakt, un- dra, livar all slid komnier ifraa f.ir att sysselsiitta si manga och sS, stora etabliseuieater. Ensamt Minneapolis qvarnar fordra f5r detta aret 18,000,000 bushel hvete! Ell genomgaeiide revolution, vid mjslproduktionen, har skett inom de sista aren, genoni adopterandet af en ''patent-procedur" NOKMALSKOLAX I AVIXOXA. vid nulningen och insiittandet af jern-cyiindrar i stiillet f(3r (ivarnstenar vid sadens fOrmalning. Dessa fOrbiittringar hafva hc5jt gra'leu \n nijol, fr;ln den niorka, siimre qvalitet, soni f5rut producerades, till jemlikhet med det biista IJngerska och pa sam- nia gang Okat den qvantitet, som erhalles fraii sJiden och fOrmi- gan af qvarnarna vid dess produktion, salunda astadkommande biittre mjtil, for mindre kostnad iin priset pa det forra af siimre ({valittit. -T- Intet mjfd i verlden har nu battre rykte iin det som produceras fran Minnesota-hvcte af i\Iinnesota-qvarnar. Det sSljes med latthet i alia Osterns stater och i alia delar af Europa. 22 Under forra aret exporterades ensamt af Minaeapolis mj5lnare 769,442 tuiinor till England, Frankdke, Tysldand, Holland, Spa- nien ocli Italien, ntom en stor del af det mjol, som producerades i St. Paul, Red Wing, Stillwater, Northfield, Faribault, Root River qvarnarne och andra platser i staten, salunda forsakrande staten oni hela fortjensten af denna industri, pa sanima gang mjolet lemnades i liiinderna pa andra lands liandlande for sadana priser, som satte dem i stand att tned framgang kompetera med dessa lands egaa manufakturer. Majs-, hafre-, rag- och bolivete- mjol prodiiceras iifven i stor skala i staten. WAYZATA-SJoN, HENNEl'IN COUNTY. TRAVARU-MANUPAKTURER. Der aro 229 sagqvarnar i staten och den rapporterade produk- tionen sistlidet ar var 469,652,318 fot briider, 180,254,625 takspan cell 160,580,600 ribbcif. Detta iiiom de tre '4umber"-distrikten. Det utgur dock icl<.e allt furutiuinier, ty ganska mycket hugges utora dessa distrikt af hvilket ingen rapport g5res, icke heller finnes nagon raport af allt det tinimer, som sagas af andra trJid- slag i de olika skogstrakterna af staten. Det finnes ntom sagqvarnar 448 vagnfaktorier, 85 tunnbinda- reverkstiider, 114 mbbelverkstiiderj 55 pump-faktorier, 56 hyfvel- I 23 faktorier, 38 verkstftder for fabriceraiirle af fOustcrramar, dOrrar ocli "bliuds'-, 15 batl>yi^gire, 25 plogfaktorier, 23 ramsiiick-ire, 14 gjiiterier, 9 stolfaktorier, 9 packladsfabrikorer, 11 liarp-fakto- rier, 4 vaderqpariisfaktorier, 9 modelinakare, 8 takspan-qvaniar; 5 faktorier fiir vagii-materiel, 3 faktorier fur skol- och kontor- inobler, 5 qvarnar f ir stiifvar, 7 jyardesg.lrds'nakare, och 39 fak- torier for andra artiklar gjorda hafvudsakligen af tr:i. Tre faktorier for skorde- och eu ffJr troskemaskiner koinma ock.sa under denna ofverskrift. Uessa ifro mycket stora «tal)li- bcineiiter i hvilka ett stort kapital iir inlagdt och i hvilka himdra- tals man iiro sysselsatta. JERN OCH ANDRA METALLER. Denna delen af indush-ien Hr annu i sin barudom, ehurn dot nu finiies 2,126 faktorier och verkstjider i Minnesota, egnade att be- arbeta jern och andra metaller, och i))land deni aro manga gan- ska stora. De utgoras af faktorier for jernvJigshjul och andra dehir af jernvagsvagnar, fasta och transportabhi angniaskiner, angpannor, klockor, jernstaket, b^'ggnadsornament, eldprof- dorrar, uppvarmningsapparater, galvaniserade hf')rnfOnster och doirprydnader, askk'dare, qvarnmaskiiieri, siiiiiifjedrar, alia slag af jernbleck, tenii, koppar och messingsvaror, platslageri- och gasvaror, jern- och tenn t;ik, g?'ird«diiiakarearbeten, geviir- och las-snii'ien, graveling i metall. gjulerier och raaskinverkstader, bleckugiisfiibiilx, smid(.'rier, hiistskoniiig, stil-stereotyjtgjuteri och niistan alia jindra slag af veikstJider i hvilka metaller bearbetas. Statens jern- ocn koppargrutvor skol.i snart opimas, da Minne- sot;.s metiill-industri med hast komnier att antaga mycket stHrre proi)ortioner, ehuru de allaredan bidraga i betydlig man till sta- tens valstand. MALM OCH GRUFARBETE. Jernmalm finnes i riklig niiingd i niirheten af sjon Superior, hvilkeii ger en metall i godliet jemfOrlig med det biista svenska, och der f'orekommer ocksa kopparmalm af utmiirkt rikdom. Om silfverliigreti bevisas vara lika vSrderika, som utsigterna visa, mastenorra Minnesota snart blifva ryktbar,sasom ett grufdistrikt. KRUKMAKERIARIJETEN OCH TEGELBRUK. I manga delar af staten finnes en riklig tillgang pa basta slags lera, passande fOr tegel och alia slag af krukmakerivaror, ifran den grofsta Terra Cotta till det finaste krukmakeri-arbete. i)Hta iir tydligt adagulagdt genom erfarenheteu och der aro nu i 24 verksamhet trettiofem tegelbruk och atta till tio krukmakerier. Tre eller fyra af de senare tillverka stea varor, hvars godliet ar sa framstSende att de drifvit alia and ra stenarbeten helt och ballet fran marknaden i nordvestern. Eldfast tegel och draneringsrOr af utm^rkt beskaffenhet tillverkas ocksa af Minnesota-lera, och "terra cotta" ornameater for frtnster och dQrrar aro inga under- lagsna. Ingen af dessa indus trier ar dock annu fiillt utvecklad. KALK, SAND OCH SKIFFER. Kalk tillverkas i stor skala pa flere platser, bade f5r eget bruk och f5r export, och blir snart en betydelsefuU industri. XJtom vanlig sand, soni kan erhallas i nSstan hvilken del af staten sorn heist, finnas afven ihsjderna utmed Mississippi ofant- liga lager af ren, hvit sand, sadan som begngnas vid tillverkan- det af flintglas. Lagret i uarbeteu af Red Wing bar belecknats sisom hafvande en mycket ofverlagsen qvalitet. Skiffer finnes vid 5fra Mississippi, i narheten af Little Falls, ocksa vid St. Louis- och St. Croix-flederna, ochmabanda i andra trakter, men inga fQrs5k ha annu gjorts att 5ppna nagra brott. STENBROTT, o. s. v. Den basta granitea, gneis, k-ilk, sand och andra stenarter fOr byggnader, finnas i manga trakter, som nas af jernvags- och vat- tenkommunikationer. Det niSsta af densamma kan huggas jenin och nagra sorter erhalla en glausande farg. Uti sydvestra delen af staten finnes rQdbrun fSrgad steu, val sammansalt och hard, som latt poleras, och tager sig val ut i monument, kamin- lufter, bordskifvor o. s, v., och begagnas mer och mer for dylika avndamal. Icke langt derifran ar den beryktade, rOda i:)ikstenen, som liknar den andra i farg och afven med latthet poleras. SOCKERFABRIKATION. Som det har blifvifc praktiskt adagalagdt att man kan plantera "Early Amber" sockerror i Minnesota, och af dess saft fabricera socker och sirup i godhet fullt jemforlig med den vara som till- verkas i Sodern, har denna industri blifvit af stor betydelse for staten. Ett stort socker.raffinaderi har allaredan blifvit upp- rattadt i Faribault och ar utrustadt med de mest tjeuliga maski- nerier och apparater for affaren, och liknande etablissementer halla pa att ujjprattas i andra trakter. Redan ar efterfragan pa socker och sirup till'/erkad inom staten stor, och manga foredraga denna vara framfiir den importerade, och den tid kommer snarfc, 25 d;l denna vara tnger platsen af Soderns socker och sirup inom stateii och blir en betydelsefull f^ktor vid exporten. PAPPERSBRUK. Materialier f5r fabricerandet af byggaads- och grrifre otuslags- papper finnes hSr i rikt matt, och qvarnar fOr dess fabrikation Sro i verksamhefc, hvilkas produkter finua en hastig afglng. TIDNINGAR OCH BOKTRYCKERIER. Minnesota har nu atta dagliga och ett hundra feraton vecko- tirlningar, samt atta ^nanadsjo^^rnaler. En daglig och fern vec- kotidniugar utgifves pa tyska, tva veckotidningar pa svenska, en pa nurska och en pi franska. Alia de aterstiiende utgifvas pa engelska sprSket. Niistan alia Sro stora, vackert tryckta och vSl redigerade. De fiesta veckotidningarne ntgif *^as i hniVudplat-ier- na for de olika countien och niistan hvarje couiity har en eller flera, Vsl inrUttade accidenstryckeripr finnas i nJistan alia de et(^rre stJiderna, utforande det vackraste arbfte, afvensa finnas flere lithografietablisseraent. Denna paniflett nied atfoljunde karta ar belt och hallet ett verk af Minnesota. ^ ANDRA MANUFAKTORIER. Ofvannamnda iiro rle mest auniiirkuingsvai-da faktorierna, men ntgora Ungt ifran alia, ty en full lista skuUe innehalla hvarje sing, som Ur vanligt for land, hvars hufvudnaring iir jordbruk, och cfterhai'd som behofvet til]tager,.upprattas nya och tillverk- ning-ikr-ift 'n Jif de gamla fOrokas. Miirkas h'6r dock, att alia dessa iu'Uisfrier iiro Jinnu i sin linda h:ir och deras mlrvarande standpunkt af utveckling iir forvanande iifven for folk af nyare stater, nar man betraktar dem i san)manhang med deu tid som fOrflutit sedan stuten fnrst bebyggdes. JORDBRUK. Detta ar Minnesotas hufvudnUring och utan tvifvel den, som sakrast betalar sig, och hvad som siiges hiir, iir af storsta intresse f5r flertalet af denna pamflets liisare. Landets stora fOretriiden for jordbruk kunna ej ISngre stiillas i fraga, ty det iir ett fOrhdl- lande, som ofver tjugo ars praktik har stiilt utom tvifvel. Der iiro nu ofver 75,000 farmar med imedeltal uppodlad yta af 4,750,- 000 acres; ett fOrhallande som, betraktadt tillsamman med sta- 26 tens alder och historien om dess utvecklingf, bor ofvertyga den mest tvifvelaktige att staten eger egenskaper af hOgsta varde f.ir jordbruket och alia delar af denna industri. Det Jir icke ensamt en hvetestat, utan en stat der vexelbruk kan introduceras med samma liitthet, soni i nagon annan stat. Dess skordar af hafre, majs, korn, rag, ]i'6, potatis ocli alia andra slag af jordbruks- och trjidgardsalster passande for norra staterna af Unionen liro i all- miiii medelskord tir efter ar fullkomligt jemnlika med afkastnin- gen i nagon anuan del af landet. Hvete Ur dess hufvudartikel, endast emedan det ar den enda gruda som alltid kan siiljas for kontaut. Landtbrnkare i ett nytt land, beliofva alltid att ])a en gang kunna vjinda sitt arbete i penuingar, och, som de aro i stand att gSra detta genom att odla hvete, l>lir det naturligt for dem, att hufvudsakligen sysselsfitta sig dermed. En annan rlrif- LAKTDTBKU KSINyTi TUT. fjader hartill for Minnesota jir (let forh llande att hiir prodiieeras en battre vara af detta slag :in annorsliides. Allaredan ar ryk- fpt om Minnesotas hvete i hela linndelsverldrn af biista slag, i»ch .1 ' " • .^ ' 1 ••~cfo priserna i veilden. Men samma kunde : uit, om andra sadesslag och om kreaturs- ,1 ,..i. - : ; lanat till tiifling. .<-i!.i..(' 111! l>a of. :M. (le .ie: iTNING OCH BESKAFFENHET 'fife" allmiinnast. Detta hvete, infordt s..: !;; li ffidande och forbiittras genom omflytt- t ..aios et och odlas tillborligt. ::!'>i;; ..tiiion for flere pa hvarandra foljande ar .'xi'ii li j'lgu bushels, men det hiinder mjxket I j .;• oi-Likare saviil som hela counties fa en myc- 27 ket storre afkMsfcniiig. Oftu erli:ill;is fniQ 35 till 40 biishfls per acreii ocli nuin kan mod vaiilij^ skcUsol af jordeii ocli iiied ordeiit- ligt siidhvete siikert riikiia pa 16 bushels pa acreii livar soui liclst iiiom stateu. Dot beror till eii stor del pa fanuareus e'en oiu- taiika och flit att niistaii fcirdubbla denua iiiedelskcird. Man bOr taga i beriikning att stateii striicker sig 260 mil i (3ster och vester samt 580 mil i iiorr ocli soder, ty det haiidersiilian att ett land af sadan utstriickning kan undga att fa sin gr5da skadad mer eller mindre nagonstiides inom sina gr:inser af en eller annan orsak. Pa grmid liiiraf maste man betrakta en medelskurd af 16 bushels for hela staten sasoni en rik skord. Fiirlidot arskordades i Min- nesota 2,963,325 acres hvete, fordelade pa sjutiotre counties; af- kastningen var 50,000,000 bushel af hvilka en stor del var No. 1, Hvetepriserna i de lokala marknaderna hero till en stor del pa dess pris i Liverpool, men pa grund af det stiindigt viixande be- hofvet i varji talrika oeh stora qvarnar, ar priset hetydliiit h<">gre h:ir :iu i audra stater som ligsca lika langt fnui verldsmarknaden, och vexliugarne i priset iiro hvarken sa lifistiga eller si? betydlig;i. ''Sistlidet ar andrades hvetepriserna i Minneapolis sjutiotva gan- ger; det hogst^i priset var $1.22 (kr. 4.51), det lagta var 83 cents (kr. 3.07) for No 1 No. 2 sahl-s 3 c's (11 .".ro) pr bushel \^Cl, 888 bushels. Lin sn's niistan ntcslut.ande pa nyodling, ty (let Hiidcn-lfittar torfvans forruttnande och lemnar en vacker vinst (Vfver odlingskostnaden. Stjelkarnc brukas ej utaii f(')rbriinnas efter troskningen. Hanipan b;ir hiir jattHstorlek men livarken odlas eller brukas. . tkadgAkdsskotsel. TriidgardsskotscI biujar blifva niera allniiin bland landtbnikare ];()(! I KSTEU fiTlAD- OCH HoGSKOLA. och Hera personer rundt onikring i stateii egiia sig s;irskildt :1t odlingeii af triidgardsalster, emedan de finna det betalasig. Min- nesotas jord egnar sig synnerligen fr)r tradgardsskiUsel. Der firo iiiga kluiupar, soni besviira vid jordens l)earbetaiide och vexter af alia slag viixa siirdeles fort, under det de behalla sina utniarkta egenskaper idler (jfvertr.'ilfa de, soni v.-ixa saktaK^ i vannare och niera fnktiga kliniat. ' Tradgardsalster, som odlas hiir, ntgiU-as af niistan alia norra teniporerade zonens varieteter sasoni: iirtor, ■b()nor, "tomatoes", "ejig-plants", "eynilings", l<)k, "parsniiis**, moriUter, riidisor, "salsify", bctor, kal, "endives", "cauliflowers" sallat, spenat o. 32 s. v., hvilket allt vaxer frodigt, ocli vi liafva tidiga Srtor, potatis o. s. V. pa vara bord ungefar lika tidigt som folket i Ohio, Penn- sylyania eller Indiana. Vattenmeloner, "canteloupes" musk- meloner och citroner vitxa hiir i stor myckenliet ocli iiro fullt jemforliga med de biista som odlas nagonstades inom Forenta Staterna. Vattenmelonerna aro siirdeles stora ocli valsmakande. Blomsterodling forekommer ock till ganska stor utstrJickning. Kalljordblommor aro de vanliga slagen, tornrosor, "pinks'", pio- ner, "poppies", liljor, dahlier;. kina,astors, "pansies", "lady slip- pers", "sweet Williams", "phlox", liirksparrar", "morgonglorier", blomsteriirtor, "bleding hearts", "tulips", "lilacs", snObollar, "chrysanthemums" och en mSngd andra, vanliga i Europa och norra delen af Forenta Staterna. Det ar alltid eft%rfr§,gan efter husplantor och buketter. FRUKTER OCH BAR. Vilda "crab"-appleu, i^lommon, vindrufvor, svarta och roda hallou, och krusbiir vaxa vildt i riklig miingd i alia binder, och i Minnesotas skogstrakter, och smultron finnas i riklig mJingd pS, dess shitter. Nybyggarne gjorde hruk af alia dessa produkter, eftersom de mycket val ersatte de odlade frukter vid hvilka de varit vana, och i vissafall fOrbattrade de dem penom omflyttning. Tama frukter af samma slag voro dock snart infOrda cch trifdes straxt fortrJiffligt. Der ar icke nu nagon stat i hvilken de trif- vas battre eller gifva rikare och finare skSrd. "Currants" hafva ilfven inforts och odlas nu till stor miingd och med framgang. De tidigare exi^erimenten med stundardapplen krontes icke med synnerlig framgang, och'det ar iinnu endast med svarighet de odlas i nyare couuties, men att de kunua med framgang odlas hiir ar till fullo adagalagdfe genom fyljande fakta: 36,082 hushels Spplen producerades hiir 1874; 52,555 bushels 1875; 64,538 bush- els 1876; 75,736 bushels 1877; 89,922 bushels 1868 och 124,261 bushels 1879, Qvaliteten af denna frukt iiryppeilig, och iipplen, vaxta i Minnesota betalas i marknaden med hogre pris itu Spplen^ som inf5rts frau andra slater. Det samma giiller om Minnesota- vindrufvor med afseencle pa skord, qvalitet och pris. De olika varieteterna iiro Coucord, Delaware, Isabella och Catawba. TIMMERODLING. I statens tidigare dagar planterade de uybyggare, som redde sina hem pa prarien, omkiing sinaboningshus och stallar, lundar af hvit bjork, bomullsved, ISnn och andra fort viixande trad, fOr 33 att dymedelst forskaffa sig skugga, skydd mot stormar och bran- sle. Ar 1878 antog kongressen hvad vi kJinna under namuet af timmerodlin.oslageii, som skliiiker en qvarts sektion (160 acres) i hvarje sektion af prairieland till den nybyggare, som pa landet yille plantera f5r atta ar, tio acres med tran. Sedermera gjorde staten en generos beviljning, gifvande premium tillfarmare, som planterade triid pa deras eget land, och publicerade en bok, inne- hallande upplysningar i Umnet, hvilken frikostigt utdelades. Forliden vinter gafs at denna sak en frisk p;ist5tning genom an- tagjtiidet af en lag, som tillerkandc «ii bonus af tre dollars arli- gen att betalas af staten for sex ar for hvarje acre af triid, som planterades (dock tick icke samma person plantera niera an tie acres) och tva dollars arligen fch* sex ar for hvarje half mil triid DISTRIKT SKOLHUS. plaftterad uteffer landsviigar; 2,700 att planteras pa acren, och traden staende pa atta fots afstand utefter landsvagarne, och skall detsanima vidmakthiillas under de sex aren, och betaluin- gen af forsta bonus skall ske under aret foljande pa sadan plan- tering. Denna lag bar intet afseende pa dem som erhalla sitt land sasom s. k, trii-claim, men pa alia andrasettlaie pa prairien. Redan kunna iifven i de nyare counties, furdelarne af tradplan- teringen skonjas. KREATURSAFVEL. — HO. Kreatursafvel har aldrig praktiserats i Minnesota, sSsom i vestligare och sydligare stater. Det iir bar en afdelning af jord- bruket pa samma siitt som det ar i iildre stater, och atfoljes all* 34 tid af framgang, Ben rikliga tillgangen pa ocli den frodi'ga vaxteri af inheraskt "blue joint,", "buffalo" ocli andra nSrande grasso'rter, gifva god betesmark ocli godt vatten finnes ofverallt. Graset gr5nskar tidigt om varen sa att man ofta liar godt bete fcirst i april manad, hvilket racker till medio af november och i bland seuare, ty det foittar att vara godt iifven efter den fOrsta frosten. Samma slags griis blir ock ett utmarkt h.'6 och man kan liosta det med ganska ringa besvar. Nstkreatur beliofva ingen GILFILAN "BLOCK", ST. PAUL, MIKN. annan f5da, om de blott fa tillrSckligt af detta, och de ata det gerna hvilken tid pa aret som heist. Man kan utaa svarighet ofvervintra kreatur af alia slag, afven under de kallaste arstider, ty franvaron af regn, snQslask och dy samt atmospherens torr- het mer an ersatta den lagre temperatur, som ibland exisferar. Det ar dock nOdvandigt i Minnesota saval som annorstades, att hafva kreaturen under tak om natterna och under stormigt va- 35 der om vintern ; men det ar ej nodvJindigt att hafva husen var- mare eller kostligare an i andia klimat. Djurens liArbekllidnad viixer tillriickligt tjockare f5r att kunna skyddadem mot kulden, och de blifva ssllan forkylda eller besvarade af sjukdom, De vidstrJickta, naturliga angarne gifva tusentals tons ho, som nian kau fa blott man vill berga det, s:ilunda gifvande en tillrUcklig tillgang pa billigt vinterfoder och om farmaren tror, att tanit hO ar nodvJi'ndigt eller biittre, sa gifves intet land, der man kan odla en biittre slv5rd af timotej, "herdgrass", klofver och andra tama gn'issorter, iin Minnesota. Han skall dock finna att kreaturen VY AF MINNETONKA-SJON. trifvas fullkomligt lika bra pa vildt hij. Siid. gifves sallan utan till arbetshastar, oxar, mjolkkor och godkreatur. HASTAR OCA MULaSNOR. FOrlidet ar funnos i Minnesota 251,346 hiistar och 8,866 mul- asnor. " Ibland inhemska hiistar finnes ett stort antal af sa vackra hJistar som kan finnas nagorstsdes, och flere af de mest framsta- ende rashJistarne iiro uppfodda inom stateu. I allniiinhet 36 5fvertraffa Minnesotaliastar andra i storlek, form, kraft ocli ut- hallighet ocli betinga de hogsta priserna i Osterns marknader. Redan liar det blifvit en ganska betydande affar att uppf5da lia- sfcar fc5r Osterns bebof, ocli da man betraktar den omstandighe- ten, att deras antal sbni ga in i denna affar, stSndigt forokas, maste man draga den slutsatsen att detar en vinstgifvande affiir. Icke allenast infodda liiistar aro helsosamma, utan bSstar impor- terade frau andra stater forbattras hastigt i helsa^ kraft och ut- seende och deras viirde fOrokas. NOTKREATUR. — KOTT. Samma anmarkningar som gjorts med afseende pa hastarne, hafva sin fulla tilliimpning pa boskapen. Kalfvarne vaxa for- tare. och om man Jimnar dem for slagt blifva de fiirdiga hHrfur fullkomligt ett av fortare, iin de kreatur som uppfodas i varmare kliniat. Kottet ar mera mort och saftigt, samt har en behagli- gare smak; det ar ocksa fritt fran sjukdomar, som fSrorsakas af forkylande regn och ar derfore pa samma gang helsosammare och sraakfullare. Dessa egenskaper Jiro allaredan sa val kiinda bade i Ostern och England, att Minnesota-kGtt siiljes der till hogre priser an kott fran andra trakter. Hela antalet af nOtkreatur var forlidet ar 560,210. MEJERL — SMOR OCH OST. Detta borjar blifva en betydande industri. Forlidet ar fabri- cerades 16,146,410 lbs. sm5r och 691,889 lbs. ost. Har finnas i verksauihet 49 ostfabriker och ett autal af storre meje- rier. Mycket af det som fabriceras ar "gilt-edged" och kommenderar de hogsta priserna vid ntforsel; ost fran vara faktorier ar fullt jemforlig med den fran andra trakter. Storsta delen at dessa bada produkter exporteras till Osterns stiider och till England. Antalet rapporterade mjolkkor iir 230,660. FAR. ULL. — FARKOTT. Samma orsaker som gora denna stat fordelaktig for hiistar och nOtkreatur, gora den ocksa passande for far-afvel. Foda fin- nes i riklig miingd, af biista slag och billig. Faren behofva taaas vara pa om vintern, ocb skjnl med hoga tak och god luftvexling aro nodviindiga for fareiis basta. De aro icke utsatta fOr fotrota halssjukdomar och flere audi'a akommor som iiro vanliga formera fnktiga klimat; deras nil iir tyngre, viixer tjockare och finare pa grund af behofvet af en storre varme i den naturliga bekladna- 37 den i denna latitiids kallare vititrar. Har finnas manga far af utmfirkt ras inom staten. 1880 rapijorterades 223,791 far, som afkastado 925,278 lbs. uU. Kuttet af Minnesota-f;»r, taget vid dea ratta iildern och i godt tillstmd, kati icke blifva Ofvertriiffadt af nagot annat la';d i verlden. SVIN. — FLASK. Denna stat borjar blifva ryktbar for sina sviu, pa grund af flera orsaker, isynnerhet emedan Minnesota-flask iiv belt och ballot fritt fran trikiner ocli djuren iiro ej utsatta ffir kolera ellor nigra lefver- och njur-sjukdomar. Flasket iir fast, friskt och smakfullt. Svinen trifvas vitl, Sro latt f5dda och fordra alldeles ingen extra vard. Pa senare tideii har mj'cket gjorts for rasens forbiittrande och pa de fiesta farmarne taga svinhjordarne hes'6- 38 karens uppmarksamliet i ansprak. Minnesota-farmare synas hafva kommit till den slutsatsen att det dr lika billigt att f5da de basta som de siimsta djuren, under det viiisteu ar mycket storre, livarfore ocksa fOradlade raser aro allmanna favoriter. FOrlidet ar rapporterades 316,913 svia i staten, och flaskpackning tilltager for livarje ar. GARDESaARDAR. Lagen fordrar att kreaturen skola om sommaren vaktas i sliitt- byggderna. Detta tillintetgor beliofvet af att gSrda omkring sadesfalten och begriinsar behofvet af giirdesgardar till inneslu- tande af uagra fa acres omkring lius och stallar. Detta :(r en sa stor besparing, att kostnaden for vaktandet af kreaturen blir obetydlig i jemforelse dermed, och farmens utseende forbattras pa samma gang. Dessutom tager det endast nagra ar att fa lef- vande gardesgardar, hvarhelst triid planteras utraed vagarne. Man kan latt fa dessa att utestanga kreatur genom att sStta pa- lar laugsat och spika dem vid de vaxande triiden. Brader for nOdviindiga stangsel kunna erhallas latt och billigt ofverallt, staltrad begagoas afven ganska raycket for gardesgardar, varan- de billigare, varaktigare och biittre an brader. Dessa medel for- minska i betydlig grad kraften af det argument, som begagnas emot slatterna, att det skulle vara nOdvSndigt att garda omkring viixande grQda. BI OCH HONUNG. Bi och honung Sro naturliga produktioner i Minnesota. Vilda bin funnos i stor mangd, uSr staten fOrst bebyggdes, och de trif- vas viil afven nar de blifva tamjda. Ganska manga svarmar Ita- lienska bi hafva ock inforts och kunna liitt hallas ofver vintern. 1880 rapporterades 16,261 bikupor i staten och dessa producerade 408,018 lbs. honubg. Hari ar icke inberSknadt en miingd kupor, som finnas i stader och kopingar. FISKODLING. Detta kan knappast betraktas sasom en af statens industrier, men legislaturen bar for flere ar anslagit penningar fbr att forse sj5arne med fisk och flere hundra tusen "salmon," "trout," "bass" och ' Vhite fish" har tid efter annan blifvit utsatta i olika vatten och fSrsoken visa sig synnerligen lyckosamma. Sjoarne och strommarne aro ocksa uppfyllda af inhemska fiskarter af ut- valda slag. ^ ?^ ET -0 :^ tr en - ^1 s ^iWocD 2.'-'SL3p ao p 50 o Izi-J-r,- f O 3 I g. = § e° - " ^ ?5 - D C 3 ? J=! £ « ? 2. ^ — . £, o- "^ ?= ^ ^ -- »— . ji" ^ fD ^ ^ - g"o. ^ » ?r o 3 o "g § T4 :: ^ < § '- ? v; S D S M -o ?r no-.. ~ ;^ -• a. . c. CC _. CI, ^ ^ „ o -^ 5 £ CR o 75 , ft ^ p 80 2 _ -_ x o ^ -" I" o-^S^OX^^XftB Bp2=>^Bft^"^ ^B r" ^ ^ft -< ^ 27 O Z- - -! -• O ?;* — "^ « " Br:" c- o = 05" Eb -« i " o-i? ft ^f'H'^S •* IT 2 CIO « ~ to S.' i' w' 3 = ft o-o ^3 5 2. Hi i^ 5-^1 g?- r £. « - = s ^ " « < =: "" S -GO 59 JK 2 2. CO ff o -K- ft ° 2 3 » -< =2 = -kT- I^ 3 tn p p ^Sw^ig 2 g 40 LONNSOCKER OCH SIRAP. Socker och sirap tillverkades af lotmsaft i trettionio counties fOrlidet ar, till ett aiital af 12,449 gallon sirap och 47,712 lbs. socker. Det fianes tillriickligt trad i andra counties for fratn- bringandet af dessa produkter. Loansocker och sirap fabrice- ras hvarje ar i betydlig i qvantiteter. 1 HVARJEHANDA. SOCIALA LIFVET. Lasaren bcir komma iliag att i staten Minnesota bo f5r narya- rande ofver 800,000 civiliserade menniskor, representeraude alia nationaliteter, reliariOsa denominationer, klasser ocli yrkea, livil- ka hafva kommithit for att bygga varaktiga hem for sig sjelfva och familj och derfore itro djnpt intresserade i deras adopterade lands rykte och valgSng. De liafva naturligtvis stiftat lagar f'or att forsakra samhiillet om fred och siikerhet och for att befordra allmfin lycka ocli vaktand. Sadana lagar tilliimpas . ock med kraft i alia delar af staten. Hvarje organiseradt county liar sina lokala embetsniiin och ting, och de, som bryta mot god ordning undkomma siillan arrest och straff, afven i nya settlement. Det kan med ratta pastas om Minuesotas folic att de aro fred- liga och laglydiga och att de.]§. moraliska toneu lir fullkomligt jemforlig med den i andra samhiillen. I alia stfider och kOpin- gar och i manga byar finuas kyrkor af en eller flera af de olika kristliga denominationerna eller pnblika rum f5r foredrag och andra intellektuella underhallningar aro langt ifran ovanliga. Manga settlement iiro f(3rsedda med lanbibliothek och ett stort antal tidningar, magasiner, pamfletter och bocker cirkulera ge- nom posten, hvilken dagligen fores till de fiesta af de 1,004 post- kontoren och till nastan alia de 5friga, tva a tre ganger i veckan. Vintertiden fOrekomma sociela samlingar om qviillarne, och om sommaren utflygter, ''pic-nics" o. s. v. Det gifves fa land s®m gifva tillfiille till battre och oftare forekommande sociella nojen an detta och alia samhiillsklasser deltaga i dessa fester. BILDNING. I intet annat land finnes rikligare anordningar for barnens bildning. Foreata Staternas rika anslag af omkring 3,000,000 acres land for allmiinna skolornas underhall tillsammans med 4 41 statens visa och liberala anslag fOr samraa aadamal gi3ra dess institutioner oberoende af vexlaude omstandis:heter och stslla I ' "'^B -•jy-- y !,-..,: 1,1 ilT dein i behof af blott sini skuii -i. Uj ..iiilGrstudjas rikligon och fortfaraude geiiom ofvaiiaSoidi gafvor. FOrlidet ar voro alkre- 42 dan allmanna skolor upprattade i sjuttiotre counties, hela anta- let varande 4,244. Antalet af statens egna skolhus var 3,693, vitrda med tillhorande jord $3,084,027 och hade 180,248 liirjungar, eller 8,303 mera iin aret fOrut. Utom allmanna distrikt-skolor, funaos 85 hogre skolor ocli i 48 af dessa under visades i iininen tillhorande hOgskolor (elementarlaroverk). Statsuniversitetet och landtbruksskolan aro ocksa allmanna iurattningar. Dessa hafva ett siirskildt anslag af 178,086 acres. Det fianes ocksa tre skollarare-seminarier for larares uppfostran, underliallna af .sta- tea samt omkring 300 fSrsamlings- och privata skolor, hvilka alia besokas flitigt. Dessa tillfallen for uppfostran Sfvertraffas icke af aldre stater hvarken i antal eller karaktiir. ANDRA mSTITUTIONER. Inoin staten finnas tva allmanna darlius, styrda belt och ballet efter humana prineiper; ett institut for dofstumma och blinda. Inom denna institution meddelas' under visning for sadana darar, som kimna emottaga undervisning. En reformskola finnes af- ven for unga brottslingar af bada konen, och ett statsfangelse ordnadt enligt det moderna straff- ocb reform-systemet. UNDANTAGS (EXEMPTION) LAGAR. Om nagon af Minnesotas innebyggare ar olycklig nog att blif- va urstandsatt att betala sina skulder, tillates icke bans kredito- rer att taga alit ban bar ocb salunda bringa bade honom ocb hansfamilj till tiggarestafven, ty en stor del af bans egendom Sr under lagen, fri fran utmatning. Detta Sr fast egendom ej 5f- verstigande attio acres af land eller en stadslott med byggnader och andra tillbehor; afven bocker, musikaliska instrument, kla- despersedlar, sSngar, kakelugnar ocb mobler till ett vSrde af $500; dessutom flere kor, far, svin och ett par bastar med ett ars foda for deni; en vagn, sliida ocb akerbruksredskap; en bandtver- kares verktyg; $400 varde i bandel, elt ixrs underball f5r famil- jen o. s. V. Med ett ord lagen ar sa liberal att en skulds beta- lande beror pa den personliga viljan, hvad betrJiffar flertalet af medborgarne. Detta undantag gJiller afven for enkor ocb omyn- diga barn da skuldnaren dor. KLIMATETS SUNDHET. Det forhallandet att Minnesota ar en sardeles helsosam stat, ar sa tydligt adagalagdt genom erfarenbeten, att det ar utom all fraga. Luften ar torr men icke otillborligt fgrtunnad ocb bar en styrkande inverkan som verkar pa bela systemet. Temperatu- 43 rens vexlingar och luftens stSndiga rorelse synes f()roka klima- tets belsosamhet, i det att de derigenora bidraga att skingra och fOrstOra de ohelfeosamnia dunsfer, hvilka tid efter annan bilda ♦sig och skadligt inverka pa niennislcaiis system. Medeltalet af dodsfall for flere ar har vaiit 1 pa hvarje 124 af innevnnHreanta- let och detta oaktadt Minnesota har blifvit en tillflyktsort for lungsigtiga och andra sjuklingar fr'^n hela Forenta Staterna. AlltfOr mauga af dessa soka dock icke denna tillflyktsort forrSn sjukdomarne hafva utvecklat sig till den grad, att kroppen forlo- rat sin kraft att ater fornya och sain n da bidrager der;is ankomst ETT BOXIXGSHUS pl LANDET. endast att 5ka dOdsprocenteo under det de sjelfva vinna foga. Men oaktadt detta st^r Minnesota foljande jemfOrelse nied andra stater: Minnesota 1 i 124 Wisconsin 1 i 108 I6wa 1 i 93 Pennsylvania 1 i 96 Michigan 1 i 88 Illinois 1 i 73 Missouri 1 i 51 Hela FOrenta Staterna. .1 i 74 Norge 1 i 56 Sverige 1 i 50 Danniarlv 1 i 46 Storbrittanien o. Irhuul.l i 46 Frankrike 1 i 41 Tvskland 1 i 17 Tillfallena fOr lif i Minnesota :iro i furhallande till andra sta- ter och liinder i sanima i)roportion sorn ofvanstaeude dodspro- cent visar. Detta borde borttaga alia tvifvei, hvad betrafifar statens belsosamhet. 44 HYILKA SOM BORA UTVANDRA. Endast de, som form^ att bidraga till utvecklingen af en ny stat ocli satta den i stand att bidraga till deras egen o^h andras , underhall, borde utflyfcta till densarami. Dessa aro de enda per- soner, som hafva skiil att lioppas pa att draga fo rdel af utvand- ringen. . Llittingar ocli hjelplosa liafva det onekligen biittre i tatare befolkade och rikare trakter ocli skada sig sjelfva oeli det land till hvilket de inflytta. Men livilka aro de som fOrnia att bidraga till ett nytt lands utveckling? Det Hr antingen sadana som f5ra penningar mad sig och nyttja desamma for oppnandet af landets tillglugar, eller sadana, som vilja nyttja sina bander for att uppna samma mal, De fordelar som nya laud erbjnda aro fsljande: att allt landet icke redan ar upptaget, och hvarje nybcirjare kan alltid finna plats for arbete, med vissheten att skorda rika frukter for sina i ratt rigtuing gjorda anstrangningar. HVILKA BEHOFVAS. Landtbrukare behofv^as mest, i detta som i alia andra nya land, och dessa torde derfore ocksa bitst lyckas frSn bcirjan. Hvarje bushel Slid, hvarje kreatur, hvarje pund smor, ost, uU, o. s. v. som frambringas finna en god marknad till goda priser och der- fore behofves mycket arbete for dessa produktioner och detta ar- bete betalas val. Det billiga land som har finnss, gor det nioj- ligt for hvarje emigrant som kommer med nigra hundra dollars att fa ett eget land^och att pa en gang borja en egen vinstgif- vande affSr. Om ban, pa grund af fattigdom Sir hindrad att skaffa sig eget land, kan han arrendera uppodlade farmar och sk5ta dem f5r en viss del af afkastniugen eller ocksa hyra sig sjelf till nagon af de mS,nga farmare som behsfva hjelp ocb kan salunda genom arbetsamhet och sparsamhet snart sanila nog fOr att kOpa land och begynna pa egen hand. Hogst ia personer, af dem som sysselsatt sig med akerbruk, hafva misslyckats, oc^* dessa maste tillskrifva ovishet eller extravagans felet. Manga af vara nuvarande rikaste medborgare bbrjade for n^igra ar sedan, med ganska litet kapital, och ingen klqss kan i medeltal ofverga farmarens i rikedom. Pa grund haraf kan man pasta att jord- bruk ar Minnesotas siikraste nSringsgren. Nast farmare aro vi mest i behof af mekaniska arbetare, och goda snickare, smeder, murare, malare, vagnmakare, bleck- slagare, tegelslagare, stenhuggare, maskinister o. s. v. kunna alltid rakna pa arbete till goda priser. Nastan hvarenda afdel- 45 ning af meksnisk inclnstri bearbetas nif r eller miiidre iDoiii sta- teii oc'li alia liaf'va sa mycket de kiinna gcira i deras olika afdel- ningar; det kan derfOre antagas for gifvet att dngliga och palit- liga mjin i hvilken klass som heist af dessa iudustrier kunna liitt fiuiia sysselsiittniug mod goda loner, och sjidaTia kunna derfore knappast gora nilgot misstag genom att komma hit. Vanliga och oliirde arbetare finna ock sysselsiittniug har, van- ligtvis utan hinder, med loner fran $1.25 till $1:75 om dagen pa olika ilrstider; de hafva Sfven ofta tillfalle att fortjena mera, om de ega formanen att ga in i olika syssels.'ittningar. Dessa ga vanligtvis till jordbVnk efter att hafva arbetat nagra ar och g5ra TRoSKNlNG MED AXGA. sig snart oberoende genom aft taga ett "homestead."' Hsir :ir foga efterfragau efter bokhallare o. s. v. och detiir svart for dem att tiuna sysselsiittning. HURU MYCKET KOSTAR ETT HEM? Svaret pa denna fruga beror myckotpfi, hvem fragaren ar, hvad faniilj ban liar, med luuu litet de knnde vara belatna och manga andra cmsta'ndighefer hvilka icke kunna fc^rutses. Det iir der- fore biist att s.'iga, hvad som k a u gtJras under vanliga om- stiindigheter, da en uian slar sig ned pa regeringsland De papper ban nniste taga ut kosta $14.00 och bans expenser for att besijka landkon':oret omkr. $6— summa $20. Materialier for ett bus, 16x18 fot, bygdt af briider och tJickt med takspan, , orappadt och hafvande tva dOrrar och fOnster och blott ett rum, 46 kosta omkring $45. Arbetet kan Ban g8ra sjelf. For vintern kail det gOras varmt nog genom att bygga en jordvagg pa ytter- sidan. Husgeradssaker, bestaeude af en kokstove, diskar, ^ dus. stolar, ett bord och tva sangar kosta ungefar $40. 00. For att arbeta t'armen behofvas ett par oxar |125, en plog $23, en vagn a Ah o M H < $75 — tillsammans $223. Om ban bbrjar om varen, kan ban planters majs, potatis ocb triidgardssaker forsta aret men maste k5pa rojol, — for en familj af fyra personer.torde detta komma till $30, grocerier $15, en ko $25, ved $30 — tillsammans $100. 4T Liigg hartill $40 for tva a tre svin, hackor, spadar, rifvor och lie samt andra smasaker och vi hafra fyljande; Expenser for land $ 20 00 " hus 45 00 " " Husgeradssaker 40.00 " '* verktyg och oxar 223.00 " " lifsmedelfor 16 manHder 100.00 '' " tillfalliga utgifter 40.00 Summa S:m $468.00 Soni en person ej kan finna full sysselsattning pa sin egen jord forsta aret, kan han tryegt riikna pa, att finna arbete hos sina gramiar och fortjena fnXn $100 till $150. Andra varen be- hofver han kontant for siidhvete och en harf onikr. $75 och for hjelp for att skurda sin siid, omkring $75. Detta lagdt till of- vanstaeude gcir $612— minskadt nied hvad han kan fortjena for- sta aret eller omkring $100. Svaret pa ofvanstaende fraga oni minsta ko«tnaden for att shI sig ned pa regeringsland blir $512. Oin han koper land maste denua summa Okas med summan af den fOrsta betalningstermiueu, Andra aret kan han med trygghet rSkna pa 800 liushels hvete fran sina 50 acres. Frandragda 200 bushels for utsSde och foda och salj aterstoden till 80 cts per bushel och detta bringar da $480. Detta :ir kan bans kontanta utgifter begransas till kost- naden for grocerier, klader o. s. v., eller $200 och han bar da $280 for att dermed forbiittra sitt hus och fOrOka sitt redskaps- fGrrad m. m. Om ban odlar ytterligare 50 acres detta aret och far en groda af 1,600 bushels tredje aret, hvilket han kan gttra, kan han snart komuia i goda omstandigheter och fa ett godt hem. En ensam man eller t. o. m. en man och hustru, kunna reda sig med niycket mindre kontant och sa kunna ,de som hafva husge- radssaker, kreatur m. m. Hfir bo manga ftimiljer inom staten, som nu iiro rika, hvilka kommo hit med mindre iin tre hundra dollars. Dessa bero naturligtvis till en stor del pa deras fortjen- ster fran deras grannar. LANDTHUS. DERAS KOSTNAD. Harmed inneslutas nagra forslag till billiga hus, jemte deras kostnad, uppgjorda af praktiska byggmastare: ^ dus $ 3.00 till $ 4.00 Flataded:o i^dus.. 8.00 " 12.00 Klaff-bord 8.00 " 12.00 "leaf".. 3 50 " 4.50 ByrS 8.00 " 16.00 Sang 3.00 " 9.00 Salong-moblering... 40.00 " 50.00 Kammarmoblering . 30.00 " 60 00 Siilong-orglar f 60,00 Pianon 250.00 Koksspislar 18.00 Ved-kaminer 7 50 Kol-kaminer 15.00 Symaskiner 25.00 Vaskbaljor 1.00 Tra-ambar .25 $100.00 450.00 30.00 15.00 30.00 40.00 1.60 35 KRYDDVAROR. Socket pr pund $ 08 till $ 12 Rio-kaffe pr pund. .. . 15 Java-kaffe 30 Bordsalt pr sack 05 Groft salt pr tunna,. . . 1.50 Mjol pr 100 pund 2.75 Friskt oxkott pr pund 06 *' fSrkott 06 Fnskt flask 04 25 40 10 9.00 4.00 12 10 10 Salt flask pr pund Skinka •' " Flaskskuldror " Kabeljofisk " Makrill " Ris " " Torkade iipplen . . Grona d:o pr tunna. Torkade bar pr pund 1, 08 till $ 10 " 08 " 07 " 08 " 08 " 08 " 2 50 10 10 16 12 09 12 12 15 5.00 25 KLADER STOFLAR OCH SKOR. Mans bomullsklader.$ 4.00 till $ 6.00 " diverse klader. 7.00 " 15 00 '« ylleklader .... 15.00 »' 25.00 " klade 20 00 " 45.00 " Stoflar, grofva. 2.25 " 4.50 Mans stoflar, fina . . " skor, grofva . . " " tlna Frunt. skor, grofva " " fina... .$5.00 till $8 00 . 1.25 " 2.00 . 2.50 '• 4.00 . 1.25 " 200 . 2.50 " 4.00 51 LARFTSKRAMVAROR. Lakan pr yard . . .$ .07 till $ .10 Skjortviif " . . 10 Sidentyg " .. uy^ Siingofverdrag . . 10 Ylletyg «/ . . • 12>^ Cat tun " . . 05 Sits Kasirnir 25 35 12>^ 18 20 25 09 60 75 Kasirnir, yllepryard.$ .75 Flannel, hvit "... 35 rod " ... 35 Irliindskt linne " ... 40 Bordslinne " ... 40 Ylletyg " ... 15 Kasimir, miins " ... 65 Bredttyg " ... 2.25 till $ 00 75 60 80 75 25 1.25 4.50 KREATURSUPPSATTNING. Hastar $ 85.00 till 1150.00 Mulor 100.00 " 175.00 Ett par oxar 75.00 " 150.00* Kor. FSr., Svin. 20.00 till $50.00 3.5o " 6.5o 6.0o " lo.oo Priserna af andra artiklar icke namnda hiir, liafva ungefiir sarnma geiiieuskap med dem, som de hafva pa andra platser. ^ UNDERRATTELSER FOR EMIGRANTER. Emigranten b5r komma ihas?, att det angbats- eller jernvSgs- bolag, af hvilket ban kOper sin biljett I'Drbinder sig att f5ra ho- nom till bans bestammelseort^ocb taga vard om hono'ii pa vSgen ocb det ar bans skyldigbet att atlyda dessa kompaniers embets- m!in. Om ban detta gor, kan ban tvinga konipanierna att er- satta bonom f'dr den skada, forlust eller drojsmal som kan fOror- sakas bonom genom deras f'irsummelse, men icke annars. Da ban passerar fran angbat till jernvag eller fran ett tag till ett an- nat, bbr ban noga gifva akt pa hvad jernviigs- eller angbats-tjen- stemSnnen sSga bonom. De-^sa tjenstemJin kunua latt igenkJin- nas pa, deras dragt eller tecken. Om ban skulle genom n;\gon tillliilligbet komma oratt, bi3r ban radfraga sig med nagon polis, bvilken kan igenkSnnas i bela Amerika pa deras dragt af blatt ocb en metallstjerna, som biires pa brOstet till venster. Fraga ej efter dem, som tjenstvilligterbjuda underrattelser ocb viljatjenst. g5ra som vSgvisare. Da ban skall stanna ofver pa uagon plats, b5r ban gora sig noga underriittad om, nar ocb fran hvad plats det tag afgiu-, med bvilkfct ban Smnar fortsStta resan. Dek iir konduktOrens och bromsarens skyldighet att meddela sadan underr.'ittelse ocb in- gen behofver draga i betankande att fraga derefter. Sedan kan emigranten stanna pa stationen eller besOka botell eller restau- rant. Om ban g5r detta senare, h'6r ban fraga efter priset innan ban tager antingen mat eller bJidd, for att undvika missforstand. Det vanliga priset ar 25 cts for sangplats ocb 25 tiU 35 cts fOr en 62 'xdr WHITE BEAR SJON, EAMSEY COUNTY, 53 maltid mat. Fran kl. 9 om qvallen till 6 om morgonen far man ofta betala 35 till ocli med 50 cts, hvilket icke anses f5r mycket. Emisjranten h'6r icke lyssua till livad vSrdshusvarden sSger ho- nom, med afseende pa tiden for tasens ai'gimg, ty dessa vilja ibiand fordrOja deras afresa, for att fortjena mera penningar pa dem. Det hiiuder ibiand ock>,.i ..l. , .:i ..-!.. . uir papeka att emi- granter, som besbka dem, skola stanna qvar afven sedan de>sa se- nare hafva nekat att sk "ora. I sadana fall Sr det bSst att kalla polis och bedja honoin bffna dem Iran sadana besviirligbe- ter eller om ingen sadan Jir till hands, rupa fOr att p^kalla all- 54: mSn uppmarksamhet. Emigranten kan alltid vara fOrvissad att folket i allmSahet aro vanligt stSmda mot honom och skola icke tillata att hail besvaras eller fornarmas af iiagra principl5sa skalmar, men han maste underratta dem om lian skall fa den hjelp ban behbfver. Om nagon, som kommer till denua stat, har blifvit fQroi attad pa resan fran Europa, g'6ra de oss en tjenst om de vilja till sekre- teraren inlemna en full berSttelse om sadan misshandliiig och hvilka de voro, som utforde den, ty vi vilja bekantgora och om mOjIigt leda till bestraffning alia sadana personer, autingen de aro jernvags- eller angbatstjensteman savSlsom hotell- eller vards- husvardar. OUPPTAGNA LAND. Minnesotas yta berSknas till 50,747,840 acres, af livilket om- kring en sjettedel i allmanhet halles for icke odlingsbart. Detta iniiesluter de stora skogarne i norra delen af staten. Af de ater- staende 42,289,900 acres, aro endast omkring 5,000,000 nu odlade och fullt 28,000,000 acres eller mer an halften af hela den od- lingsbara ytan iir Snnu oupptaget vildt land. Detta eges af F5renta Staterna, staten, jernvagskompanier och privata perso- ner. 1 alia dessa fall ar fsljden af egoratt direkt sa, att i sjelfva verket ingen (egbtvist) finnes, utan den som kOper Iran nagon at dessa parter kan alltid vara forvissad att fa fullstandig laglig eganderatt, f5r sig och sina arfvingar, eller soni han kan salja och ofverflytta utan tvist eller fraga. Forenta Staterna liar eganderatt till omkring 7,500,000 acres odliugsbart land. Af dessa tillfaller en del staten sasom skol- eller lagland och en an- nan stor del tillfaller jernvagskonipanierna, sa att man kunde saga att aterstodeu af FOrenta Staternas odlingsbara land upp- gar endast till omkr. 6,000,000 acres; 22,000,000 tillhora jernva- gar och privata personer. Mycket af det land, som nu anses fcir icke odlingsbart, kommer tvifvelsutan att i framtiden blifva icke allenast odlingsbart, men fullt jemforligt i godhet med hvilket sotn heist i staten. FORENTA STATERNAS LAND. Dessa ligga f5r det mesta norr om en linie dragen fran Breck- enridge, vid Red River i vestra delen af staten, genom St. Cloud — 55 vid (Jfra Mississippi' till Taylors Falls vid St. Croix floden. Scider om denna linie fiunes eiidast 80,000 acres, strOdda liufvudsakli- gen i vestra counties. FOr att ta reda pa verkliga laget af F5r- enta Staternas land maste man hSnvSnda sig till regeringens lo- kala landkoutor. Dessa med sina distrikter Sro som fsljer: l:sta distriktet: Hela sQdra delen af staten nedanom town 106. Nagon ?kog i cistra delen men mast slattland. Kontor i Washing- ton, Nobles county. Mons Grinager, Register och J. P. Moul- ton, Receiver. 2:dra distriktet: Tvart Ofver staten fran town 106 t. o. m. 130. Mycken skog i Blue Earth, Waseca och Rice counties; atersto- den mest slattland. Kontor i Tracey, Lynn county, John Lind, Register; C. C. Gooduow, Receiver. 3:dje distriktet: Tviirtofver staten fran town 111 till och med town 115. Skog langs Minnesota-floden och i Le Sueur, Scott och Rice counties. Kontor i Redwood Falls, Redwood county. Smith, Register; Wm. B. Harriott, Receiver. I dessa tre distrikter fiunes ej mer an 30,000 acres regerings- land qvar, och detta bestir af mindre dollar ISngs flodens krOknin- gar och i trakterna af sj5arna, eller som harblifvit upptaget som homestead och trfidplanteringsland samt ofvergifvet. 4:de distriktet. Town 116 till och med 120 vester om Missis- sippi samt 121 1. o. m. 124 vester om range 35. Naturliga skogs- lundar nUstan Ofver allt samt en del af storskogen i de ostra countien. Ganska mycket regeringsland i detta distrikt. Kon- tor i Benson. D. S. Hall, Register; H. W. Stone, Receiver. 5:te distriktet. Hela township 125 t. o. m. 136, vester om range 35. Omkring 100,000 acres regeringsland i detta distrikt. Ganska manga skogslundar i f af 5stra delen — vestra delen deremot slatthind. Kontor i Fergus Falls. Soren Listoe, Re- gister; John H. Allen, Receiver. 6:te distriktet. Allt norr om township 136 och vester om range 35 till statens norra grSns. Mycket skog i sydOstra delen och langs floderna, aterstoden slsttland, intagande den ryktbara Red River-dalen. En stor del af df tta distrikt eges Jinnu af regerin- gen. Kontor i Crookston. Thomas C. Shapleigh, Rckgister; P. C. Sletten, Receiver. T:de distriktet. Hela Ramsey, Washington, Chisago, Isanti, Anoka, Mille Lacs, och delar af Pine, Kanabec, Sherburne och Aitkin counties. Stcirsta delen af detta distrikt iir val fOrsedt med skog och har betydliga furuskogar i norra delen. Kontor i 56 Taylor's Falls. J. P. Owens, Register; Geo. P. Folsom, Recei- ver. 280,000 acres oupptagna. 8:de distriktet. Hela Cook, Lake, St. Louis ocli Carlton samt delar af Aitkin och Itaska counties. Der finnes emellan 2,000,- 000 och 2,500,000 acres uppmStta samt omkring 1,500,000 oupp- niatt regeriugsland. Nsstan allt ar val forsedt med skog, nied stora furuskogar i St. Louis, Aitkin och Itaska counties. Jern, koppar, silfver och andra metaller finnas i nordOstra delen, men allt landet iir dock ujjptaget och saldt soni akerbruksland. Kon- tor i Duluth. M. C. Russell, Register; T. H. Presnell, Receiver. 9:de distriktet. Allt emellan ranges 35 och 25 och norr om town 120 till Canada. Kontor i St. Cloud. D. H. Freeman, Register; W. B. Mitchell, Receiver. Omkring 4,000,000 acres finnes annu att tillga, med stora skogar. Afven god akerbruks- jord i norra delen. HURU MAN ERHALLER REGERINGSLAND. Land, tillhorande Forenta Staterna delas i tva delar: Forst, de som ligga inom granserna f5r jernvagsland, vauligtvis till 6 eng. mil pa hvardera sidan om jernvagen. Minimipriset pa dessa ar tvd och en half dollars (8 kr. 92 5re). For det andra, land lig- gande utom jernvagen s land och deras pris ar en och en fjerdedels dollars pr acre. Dessa intagas i marknaden fc'ir att utbjudas pa allman auktion, till den hogstbjudande. Om det da icke saljes kan det sedan siiljas pa privat vag for kontant. For att kopa land pa privat vag, srar koparen, (man eller Qviuna) till det lokala landkontoret inom distriktet, beskrifver landet som onskas, genom att uppgifva nummer pa , town, range, sektion och brakdel af sektionen, samt betalar derfSr ef- ter ofvanuamde pris i kontant .eller Forenta Staternas "land warrant." En Forenta Staternas medborgare eller nagon, som bar forkla- rat sin meniug att blifva medborgare samt ar ofVer21 ar g,amnial (man eller qvinna) kan fovsakra sig om 160 acres laud genouj "preemption" och hafva ett ar for att betala. For detta anda- mal maste ban bosatta sig pa landet och inom 39 d'jgar deponera i det lokala landkontoret en uppgift att han aranar kopa detsam- ma, pa samma gang betalande $2.00 i pappersl^sen. lunan arets utgang maste han bevisa att han bebor landet och bar arbetat detsamma, samt betala det pris som forut ar namdt. Om landet 57 icke varit utbjudet pa allm^n auktion har settlaren tre manader for att inlagga sin ansQkan ocli 2^ ar fOr att betala. Hvilken person som heist, man eller qvinna, som fOrklarat sig amua blifva medborgare, kan erhalla 160 acres sasom Homestead, genom att cill det lokala landkontoret inlagga en ansOkan harom, beskrifvande landet samt en forklariug att lian eller hon ar eller iimnar blifva en medborgare samt onskar att erhalla landet f5r sitt eget eller familjens bruk. Han ni;i tc dl Intala i)appersl6sen m m. m., tjortoii dollars. Efter minst. Icni uch ej otver sju ar kan hau erhalla fulistiindiga papper pa landet genom att bevisa att han bott pa landet under tiden samt gjort tillborligt arbete der- pS. Dessa papper kosta $6 25. Samma person, som iir berattigad till homestead och pre- emptionland kan ocksa f»rs:ikra sig om 160 acres under trndplan- teringslagen. Detta tillgSr pa samma siitt, som d& man tager homestead och kostnaduu ar densamma. Han maste uypliija 5 58 acres inom ett kr fran den dag han tog landet; 2:dra aret maste det odlas och 3:dje aret planteras mad trad, icke mindre an 2,700 trad pa acren. 2:dra aret maste han ploja andra 5 acres, odla dem det 3:dje och plantera dem det 4::de. Om han, atta ar efter han tog landet kan visa, att han har icke mindre Sn 6T5 vaxande trad pa hvarje af 10 acres, blir han egare af landet genom att ytterligare betala $6.25 fQr papperen. Fyratio, attatio och ett hundra tjugo acres kunna ocksa tagas enligt ofvannamda lagar, men som kostnaden for att taga dem Sr deusamma, tager man vanligtvis hela 160 acres. I alia fall fa arfvingarne eganderatt, om personen d5r innan han fatt fulla papper pa landet, genom att fullgora de dermed fOrbundna plig- terna. STATENS LAND. Dessa; aro af fyra slag: Skol-land, utgSrande 16 och 36 sectio- nen i hvarje township; land anslagna at inre f5rbattringar, ur- sprungligen 500,000 acres; landtbruksskolaus land, 94^000 acres; universitetsland 73,000 acres. De sednare slagen hafva utvalts i olika delar af staten, Lagen bestanimer minimi-priset for dessa land till $5.00 per acre och innan de utbjudas till salu, varderas de till detta eller hogre varde och kunna icke seda-, saljas under denna varderings- summa. De ssljas endast pa publik auktion i juni och oktober manader och f5rsaljningsvilkoren aro som foljer: Kontant betalas 15 proc. af forsaljningssumman samt 7 proc. ranta pa aterstoden till nSstkommande juui manad. Vid k5p af land, bevuxet med hard skog, fordras dessutom kontant en summa motsvarande skogens varde. Aterstoden kan af koparen betalas allt eller delvis nar som heist inom trettio ar fran kope- dageu da det ar land tillhorande skolan, landtbruksskolan, eller universitetet samt inom tjugo ar da det ar land, horande till inre fOrbattringar, dock under fOrutsattning att 7 proc rSnta betalas arligen i forskott den l:ste juni eller 6 dagar derefter. Om koparen icke fullgOr sina pligter, faller landet utau vidare tillbaka till staten och utbjudes anyo pa allman auktion, savida icke dubbla den forfallna rantan betalas fOrut. Vid land, be- vuxna med furuskog, vSrderas skogen forst och saljes, hvarefter landet saljes sarskildt till $5.00 acren eller mera. 59 SODRA minnesotas jernvagsland. Dessa innesluta omkr. 150,000 acres belSgna i Faribault, Mar- tin och Jackson counties i Ostra delen samt i Rock, Murray och Pipestone i vestra delen. Manga betrakta detta sasom bSsta delen af staten. Det Hr vanligtvis vagformigt sliittland med flera sjoar och skogslundar samt genomskuret af tylrika strOm- mar. Jorden Sr Sfverallt fruktbar, gifvande goda skOrdar af hvete, majs, hafre, korn, rag, sockerror, potatis och alia slags vSxter. Det Ur ock sJirdeles passande fOr kreatursafvel och me- jeri. Det mesta landet Sr i ves':ra delen; i 5stra finnas endast 20,000 acres. Landet utbjudes till salu for fran $3.00 till $7.00 acren pa foljande vilkor. En sjettedel af priset kontant vid kb- pet med 6 proc. rSnta p4 Sterstoden fOr ett kr; resten betalas i fem terminer alltid med intresse pa fiirhaud. Dessutom lemnar kompauiet foljande vilkor: Om 25 proc. eller mer odlas fcJrsta 60 aret, gifves $2.00 afdrag for hvarje acre och om 40 proc. eller mer odlas lemnas $2.50 proc. som afdrages pa den arliga ka- pital-afbetaluingen. F(3r vidare underrattelser adressera: Willis Drummond, Jr., Land Commissioner, Milwaukee, Wisconsin. SODRA MINNESOTAS LAND-KOMPANI. Detta eger 83,000 acres i Freeborn, Faribault, Martin, Jackson, Rock, Brown, Blue Earth, Murray, Pipestone, Lynn, Redwood, Cottonwood ocli Houston Counties, hvilket saljes fran $4.00 till $8.00 pr acre; dessutom 50,000 acres utvaldt land i Minnesotas sOdra counties, hvilka utbjudas till salu pa f'oljande vilkor; Ouppodladt land $5 till $10 samt uppodladt $10 till $40. Dessa kunna saljas pa 10 ars kredit med 7 proc. intresse, betal- bara antingen i Juni eller November manad; med friliet att be- tala mer eller mindre pa kapitalet arligen. Nar allt betalas kon- tant lemnas 12} proc. rabatt. Dessa likna ofvanbeskrifna sbdra ^1 Minnesota jernvHgsland, J. C. Easton, Lanesboro, Minnesota, ar agent for f5rsaljningen af detta land. CHICAGO & NORDVESTERN JERNVAGENS LAND. Detta kftmipani bar 650,000 acres af land till salu i Redwood, Murray, Lynn, Lincoln, Yellow Medicine och Lac qui Piirle coun- ties. Landet iir vagforniigt slattland, fiuktbar jord,viil belJiget och utgttr pr.tktiga farmar f5r bvete, vexelbrak eller kreatursafvel. Landet iir val vattnadt och erbjuder manga fardelar. Priserna variera fran $2 till $9 pr acre allt efter biget, en femtedel kon- tant samt en femtedel tva, tre, fyra eller fem ar derefter, med 7 proc. intresse i fOrskott. C. E. Simmons, Land Commissioner, Chicago, IlHnois. ST. PAUL, SIOUX CITY JERNVAGSKOMPANL Detta kompani eger 900,000 acres land i Watonwan, Martin, Cottonwood, Murray, Pipestone, Jackson, Nobles och Rock counties. Landet i allmanhet liknar det som redan beskrifvits, varande vagforniigt, fruktbart sliittland, viil vattnadt, med flere sjOar och otnligH strommar och ligger i en fordelaktig del af sta- ten. Priserna aro fran $4.50 till $9 pr acre, en tiondedel kon- tant, aterstoden i sex arliga i ibetalningar med 7 proc. riinta i fOrskott. 10 till 30 proc. rabatt for kontant. Adressera James H. Drake, Land Commissioner, St. Paul, Minnesota. HASTINGS & DAKOTA JERNVAGSKOMPANL Detta kompani bar 300,000 acres land, liknande ofvanbeskrif- na, till salu i McLeod, Sibley, Renville, Kandiyohi, Chippewa, Swift, Big Stone och Yellow Medicine counties. Landet iir val vattnadt, vackert beliiget, fruktbart och vJil egnadt for all slags jordbruk. Priserna variera fran $4 till '^S pr acre, en femtedel kontant och fiterstoden i fem arliga inbetalningar med 7 proc. riinta. Geo. E. Skinner, Jjand Commissioner, St. Paul, Minn. MINN. CEN. AND ST. P. & C. JERNVAGSLAND. Omkring 25,000 acres utmarkt land i Mower, Freeborn, Dodge, Steele, Rice och Dakota Counties, en del slattland och en del storskog. Priserna iiro fr&n $4 till $10 per acre och vilkoren de- samma som for Dakota-jernvJigen. Omkring 425,000 acres, huf- vudsakligen angsmark, belSgen i nastan alia counties vester om Mississippi, tillhOra St. Paul & Chieago-jernv5gen och sUljaa frSu $2.50 till $7 pr acre, med vilkor liknande Hastings & Dakota- jernvSgens. FOrsaljningen af bada dessa land aro i Geo. E. Skinner, Land Commissioners' hander, St. Paul, Minnesota. STILLWATER & ST. PAUL-BANANS LAND. Dessa iitgOras af omkring 60,000 acres utmSrkt, vagformigt slatfcland i Renville, Kandiyohi, och Chippewa counties. Det saljes for $5 till $7, 62^ cents per acre kontant, aterstoden inom femton ar med 6 proc, arligt iniresse. F. S. Christensen, St. Paul, Minn., har torsaljninoen om hand. ST. PAUL, STILLWATER & TAYLORS FALLS JERN- VAGSLAND. Af detta finnes 35,000 acres i Renville och Chippewa counties. De ligga vid sidan om och likna de niist foregaende. Denna trakt ar vJil vattnad och har ett utmarkt liige. Priser och vilkor unge- far desamma som l5r Stillwater & St. Paul kompaniets land, Adressera Messrs Drake & Wilder, Trustees, St. Paul, Minn. ST. PAUL & DULUTH KOMPANIETS LAND. Detta kompani utbjuder till salu 1,273,000 acres land i Wash- ington, Anoka, Sherburne, Benton, Morrison, Crow Wing, Lake, Cook, Mille Lacs, Isanti, Kanabec, Aitkin, Chisago, Pine, Carl- ton och St. Louis counties. Dessa land ligga inom skogbevaxta trakter, men aro icke alia bevaxta med skog. De vexla med fu- ruskogar, hardved, buskar, Sugar och slattland, val vattnadt och i allmanhet mycket fruktbart. Officiella rapporter visa, att denna del af staten gifver lika hog medelskord per acre som hvilken annan trakt som heist af alia slags siid. Priset ar $5 pr. acre, betalbart i atta terminer utan intresse, och kompaniet in- gar pa att k5pa alia jernvagssyllar, ved o. s. v., som hugges pa landet for de 4 forsta aren, och som lemnas Isngs banan. Libe- ral rabatt gifves for kontant. Addressera Philip S. Harris, Manager Land Department, St Paul, Minn. ST. PAUL, MINNEAPOLIS & MANITOBA KO:S LAND. Detta kompani har omkring 2,300,000 acres land i Hennepin, Wright, McLeod, Meeker, Renville, Kandiyohi, Chippewa, Swift, Pope, Stevens, Grant, Traverse, Wilkin, Stearns, Morrison, Todd, Douglas, Otter Tail, Becker, Clay, Polkf Marshall, Kitt- son, Anoka, Isanti, Sherburne, Mille Lacs, Benton och Morri- son counties. En blick pa artikeln om skogsgransen, sid. 5 och pa kartan visar, att en del ar skogsland under det en stor del lig- J ger i den vidtberOmda Red River- dalen. Det land som ej hc5r till nagon af dessa delar utgOras af hOgt, fruktbart och val be- vattnadt shittland, och Jir viil fOrsedt med vackra smasjoar och skogslundar. Detta land utbjudes till salu fc5r $2.50 till $10 acren, och f5r slattlanden Sro vilkoren: En tiondedel kontant samt 7 proc. r;fnta i)°i atrr.stoden i fOrskott; andra aret intresse pa den siininia sum atertitrir; hiiretter sumniau i sex arliga inbe- talningar med intresset alltid i fOrskott. UiigefJir halfva priset p& acren aldrages fOr hvarje acre som odlas de fOrsta tre Sren. For skogsland betalas en tredjedel kontant samt intresse for lUer^ stoden i fOrskott; denna betalas sedan i fyra arliga instanser. ^4 Adressera: Land Commissioner, St. P., M. & M. Ry., St. Paul, Minnesota. NORTHERN PACIFIC JERNVAGSKOMPANIETS LAND. Detta kompani bar 1,451,136 acres land till salu i St. Louis, Mille Lacs, Aitkin, Crow Wing, Cass, Morrison, Todd, Wadena, Otter Tail, Clay och Polk counties, samt 251,319 acres af West- ern Minnesota jernvagskompaniets land i Stearns, Morrison, Crow Wing och Todd counties. Landet i Cass och oster om Mississippi iir skogbeviixt; i Morrison, Todd, Wadena, Otter Tail och Becker omvexla skogs- och slattland, i Clay och Polk counties ar nJistan allt slattland. Sahivilkoren Jiro en sjettedel kontant och aterstoden i fern arliga inbetalningar, med 7 procent intresse ocb priserna variera fran $2.50 till $10 per acre allt efter Ifige o. s. v. R. M. Newport, Land Commissioner, St. Paul, Minnesota. ANNAT VILDT LAND. En stor del ouppodladt land eges ocksa af privata kompanier och personer i niistan alia delur af staten, och utbjudes till salu pa billiga och liitta vilkor. Eu stor del af dessa iiro viil beliigna och de som amna k5pa, gjordevJil i att gora sig underrSttade, oni de icke finna regerings- eller jernviigsland i den trakt i hvilken de (Jnska att bosiitta sig. Resekostnad till Minnesota. Emiij ranter skiillr, snridt infijligt (ir uppffora kontrakt for deras forskaffande /'ran Ktf/ihK/sjJKiikten fill, deras destinationsorter . H U R F E I S K A Emigranters Resekostnad till St. Paul, frAn Berlin $55.15 Rom, Itfilien t!J;71.75 Leipzig 55.70 Neapel, Italien t66.75 Dresden 66.95 Paris 52. 75 Hannover 52.65 Antwerpen, Belg en t47.25 Bremen eller Hamburg 51 . 25 Magdeburg, Freussen *51. 35 Stettin 56. 75 Cassel *5l. eO Danzig 60 15 Koln *52.30 Konigsberg, Preussen 61 . 55 Trier *54. 30 Kopenhamn, Denmark *50.25 Basel, Sdiweitz J .65 Chrisliania, Norge *50.25 Zuricii 157 65 Goteborg, Sverige *50.25 Frankfurt nm Main jo3.60 London 51.25 Prag, Bohnien t56.35 Queenstown, Irelan'' t51;75 Wien 162. 75 Liverpool 151.75 Havre, Fiankrike 51.25 Obs. Piiser miirkta silhiDda * iirovia Bremen och Baltimore; tjihirda ] med Amerlcan- llnleii; S&Iunda t via Antwerpen och New York. Genoiu Bremeuoch Buliimore nr det tre dollars billigiireii 11 genoiu brenieu och iSew Yorn. QOO pund baggay;e f.ir fritt niedtoras for hvarje ful vuxen passagerare.) En amerikansk dollar sir lika med 3 kr. 78 iire. AMERTKAX-KA PRTSER. Forsta klassens, frSn livilka gores eti atdrag af t'rgn en tredjedel till en halt for emigranter. TILL ST. PAUL FRAN New York ' $34.00 i Pittsburg, P.i., angbSt S18.00 Boston Mass 35.00 1 St. Louis. Mo , -^ 8.00 Baltimore, Md 31.50 I Omaliii, Nel) 14.05 Philadelphia 32.25 I Sioux Cilv, la 10. ^0 Butfa'.o, N. Y 28.00 I diicairo, III 14.00 Cleveland, U 54.00 j Milwaukee, \S\<. 11.35 Cincinnati, O., SngbSt 16.00 Divenport, la 12.05 Detroit, Mich 23.00 Madison, Wis 10.65 Toronto, Canada 28.00 Des Moines, la 11 30 Memphis, Tenn., Sngbat 18.00 La Ciosse, Wis 5 35 Davenport, la, " 4.50 | " " Sngb.U 2 75 (100 pounds baggage fritt pa hvarje passagerare.) Lolcala priserna iiiom st.aten iiro 4: cents per mil med en rediik- tion af frail en treiljedel till en h.ilf fur euiignuiter. t^^ Liis uppmiirlvsaint: Regler f")r emigranter i)a 4 sidan. For vidare tindiM-rJittelse j.dress-era; II. HL . Y O U IV O , Sec'y, State Board of Tmmigriition, St. Pail, Minn., V. S. .\. LIBRARY OF CONGRESS 016 096 711 BESKRIFNING OFVER SIIHNESOTA FOR KOSTNADSFRI UtDELNING, UTAN POSTPORTO. De som eniottaga denna pamflett ombedjas att litsa den och skicka den till sin granne; vidare att till detta kontor iiisiinda namn och adress pa alia, hvilka de aiise borde liisa densamma. Adressera: H. H. YOUNG, Secretary, State Board of Immigration, ST. PAUL, MINN., V. S. of A.